Larmrapporterna om klimatförändringar orsakade av koldioxidutsläpp blir allt fler. De riktigt stora utsläppen görs av företag. Förra året granskade och betygsatte Sveriges Natur de tio företag på Stockholmsbörsen som rapporterade högst utsläpp året innan. Nu återkommer undersökningen.

Uppgifterna gäller hela företagskoncernen och grundar sig framförallt på intervjuer med de olika företagen, information från Folksams Miljöindex och uppgifter på företagens hemsidor.

Trots att Stora Enso släpper ut mest får de högst betyg i årets Klimatbörs. Företaget har vänt trenden med ökande utsläpp. Under 2001 har de satsat på energieffektiviseringar i nyförvärvade anläggningar utomlands och nått en minskning på 600 000 ton koldioxid. Det är lika mycket som om hela Sverige skulle minska utsläppen med en procent. Samtidigt har produktionen minskat inom koncernen vilket också minskat utsläppen.

Stora Ensos arbete på transportområdet är imponerande.

Utsläppen av kväveoxider har minskats med 70 procent genom smart logistikarbete och genom att båtarna inte behöver ballast, inte bromsar i vattnet och är gjorda för att gå långsamt. Båtarna är el-anslutna i hamn, vilket också gör att motorn kan stängas av.

– Stora Ensos arbete visar att målmedvetna strategier verkligen ger resultat. Det är denna typ av företag som kommer att vara konkurrenskraftiga i övergången till ett hållbart samhälle, säger SNFs generalsekreterare Svante Axelsson.

Årets klimatmässiga bottennapp är Akzo Nobel, som väljer att inte redovisa sina utsläpp alls. Detta trots att företaget på hemsidan påpekar vikten av öppen kommunikation i miljöfrågor. Man redovisar heller inga konkreta åtgärder på klimatområdet.

Akzo Nobel bedriver verksamhet i 80 länder och redovisade under 2001 en vinst på 938 miljoner euro (cirka 8,5 miljarder kronor). Här borde finnas potential för utsläppsminskningar.

– Akzo Nobel är ett exempel på företag som gömmer sig bakom vackra formuleringar om hållbar utveckling samtidigt som miljöarbetet i praktiken närmast är obefintligt, säger Anna Jonsson, miljöanalytiker på Green Index, som tagit fram underlaget till Sveriges Naturs Klimatbörs.

Granskningen visar att de flesta företag har stora brister i konkreta åtgärder och resultat. Vissa företag lyckas minska utsläppen med målmedvetet och strategiskt arbete, men miljö och hållbar utveckling är ofta lågt prioriterade.

– Så länge det är lönsamt för företagen att öka utsläppen kommer de självklart att göra det. Därför krävs ekonomiska styrmedel som tvärtom gör det lönsamt att minska utsläppen, säger Svante Axelsson.

De flesta företag i undersökningen är dock kritiska till internationella miljöskatter och politiska styrmedel och föredrar frivillighet. Ett undantag är ABB, som anser att koldioxidskatt skulle underlätta för dem att minska sina koldioxidutsläpp.

Ericsson anser att lagstiftning skulle försämra företagens miljöarbete, trots att företaget självt ligger långt framme och alltså skulle få konkurrensfördelar av en skarpare miljölagstiftning. I stället hänvisar man till konsumenttrycket som den stora drivkraften.

Ericsson lyfter också fram anslutning till Dow Jones hållbarhetsindex (DJSI) som ett bra exempel på företagens progressiva miljöarbete. För konsumenten finns det dock ett problem med mätmetoden: informationen är konfidentiell. Även om företagens hållbarhetsarbete bedöms är insynen minimal.

Samtidigt upplever flera företag att opinionstrycket på miljöområdet minskat. Miljöarbetet tas mer och mer för givet. Till exempel visar SASs egna undersökningar att kunderna prioriterar tidsvinst framför miljö.

Flera företag pekar ut etablerade strukturer i samhället som hinder i omställningsarbetet. ABB poängterar att företagen är hänvisade till de transportsystem som finns. Stora Enso lyfter fram problematiken med att el-sammansättningen i de flesta länder är omöjlig att påverka (samtidigt redovisar företaget inte om man använt sig av Bra Miljöval-el i Sverige).

Tre företag är positiva till obligatorisk koldioxidredovisning: Concordia, SSAB och ABB. Övriga fyra företag som tog ställning föredrog frivillig redovisning. SAS vill hellre se ett miljöindex som tar hänsyn till fler faktorer än koldioxid.

– Att företag kan avsäga sig granskning och insyn är ohållbart, vi analytiker får då gissa oss till vad som hänt. På ekonomisidan har man för länge sedan insett det orimliga i detta och infört hårda krav på vad som måste ingå i en årsredovisning, säger Anna Jonsson.

FOTNOT. Akzo-Nobel ingick inte i förra årets Klimatbörs. AssiDomän som var med i förra granskningen har köpts upp av Sveaskog som inte noteras på börsen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.