EUs jordbruk tar steg mot hållbarhet

JORDBRUK - Kommissionens förslag till reform för jordbrukspolitiken (CAP) leder åt rätt håll men når inte ända fram, anser SNF. Trots vissa förbättringar leder CAP fortfarande till alltför intensiv och miljöskadlig produktion

Artikel 2002-5

EUs gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) förändras kontinuerligt, men långsamt. 1999 fattade medlemsländerna beslut om vilken politik som ska gälla fram till och med år 2006, den så kallade Agenda 2000-reformen. I denna ingick att en halvtidsöversyn skulle genomföras år 2003. I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till halvtidsreformering.

Enligt kommissionen syftar halvtidsförslaget i stort till att minska kopplingen mellan avkastningsnivåer och bidrag, stärka kraven på miljö- och djurhänsyn samt öka kvalitetskraven.

Kommissionen föreslår att de nuvarande areal- och djurbidragen ersätts med ett gårdsbaserat bidrag som räknas om som ett stöd per hektar. Tanken är att bidraget endast ska betalas ut om vissa miljö-, kvalitets- och djurhänsynsvillkor uppfylls.

Andra förslag är krav på att minst tio procent av åkermarken ska hållas i träda, liksom en gårdsvis checklista med krav på miljö- och kvalitetsfrågor och djurhänsyn. Stödköpspriset för spannmål sänks och den generella bidragsnivån föreslås minska med 3 procent per år och gård, dessa pengar förs över till EU-ländernas miljö- och landsbygdsprogram. Graden av medfinansiering från EU föreslås också öka i miljö- och landsbygdsprogrammen.

Nya programformer föreslås för djurhänsyn och matkvalitet. Ersättning skall till exempel kunna ges till produktionsformer som tar extra djurhänsyn. Om förändringar i mjölkkvotsystemet har man däremot inte kunnat enas.

– Kommissionens förslag leder i rätt riktning och kan ses som ett viktigt steg inför den mer omfattande reformen 2006. Man har gått längre än väntat, vilket välkomnas i stort av miljörörelsen i hela Europa, säger Gun Rudquist, jordbrukshandläggare på SNF.

Men förslaget är enligt SNF inte i sig tillräckligt för att skapa ett uthålligt jordbruk. EUs jordbrukspolitik kommer även i fortsättningen att gynna en intensiv och miljöskadlig överproduktion.

Hur Sverige kommer att påverkas beror mycket på hur fördelningen av medel mellan länderna går. Röster har höjts för att Sverige riskerar att förlora uppemot en miljard i bidrag. Men då tar man inte hänsyn till att medel motsvarande nedskärningarna i stort överförs till ett utökat miljö- och landsbygdsprogram.

Kommissionens förslag kommer att diskuteras både av parlamentet och medlemsländerna. Parlamentet har dock ingen medbestämmanderätt i dessa frågor utan är bara rådgivande. Jordbruksministerrådet kommer att fatta beslut under hösten.

– Förhandlingarna kommer att bli tuffa och lär handla om att ge och ta. Troligen kommer långt ifrån hela kommissionens förslag att antas, avslutar Gun Rudquist. Vi uppmanar nu Margareta Winberg att försvara och vidareutveckla förslaget.

EUs gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) förändras kontinuerligt, men långsamt. 1999 fattade medlemsländerna beslut om vilken politik som ska gälla fram till och med år 2006, den så kallade Agenda 2000-reformen. I denna ingick att en halvtidsöversyn skulle genomföras år 2003. I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till halvtidsreformering.

Enligt kommissionen syftar halvtidsförslaget i stort till att minska kopplingen mellan avkastningsnivåer och bidrag, stärka kraven på miljö- och djurhänsyn samt öka kvalitetskraven.

Kommissionen föreslår att de nuvarande areal- och djurbidragen ersätts med ett gårdsbaserat bidrag som räknas om som ett stöd per hektar. Tanken är att bidraget endast ska betalas ut om vissa miljö-, kvalitets- och djurhänsynsvillkor uppfylls.

Andra förslag är krav på att minst tio procent av åkermarken ska hållas i träda, liksom en gårdsvis checklista med krav på miljö- och kvalitetsfrågor och djurhänsyn. Stödköpspriset för spannmål sänks och den generella bidragsnivån föreslås minska med 3 procent per år och gård, dessa pengar förs över till EU-ländernas miljö- och landsbygdsprogram. Graden av medfinansiering från EU föreslås också öka i miljö- och landsbygdsprogrammen.

Nya programformer föreslås för djurhänsyn och matkvalitet. Ersättning skall till exempel kunna ges till produktionsformer som tar extra djurhänsyn. Om förändringar i mjölkkvotsystemet har man däremot inte kunnat enas.

– Kommissionens förslag leder i rätt riktning och kan ses som ett viktigt steg inför den mer omfattande reformen 2006. Man har gått längre än väntat, vilket välkomnas i stort av miljörörelsen i hela Europa, säger Gun Rudquist, jordbrukshandläggare på SNF.

Men förslaget är enligt SNF inte i sig tillräckligt för att skapa ett uthålligt jordbruk. EUs jordbrukspolitik kommer även i fortsättningen att gynna en intensiv och miljöskadlig överproduktion.

Hur Sverige kommer att påverkas beror mycket på hur fördelningen av medel mellan länderna går. Röster har höjts för att Sverige riskerar att förlora uppemot en miljard i bidrag. Men då tar man inte hänsyn till att medel motsvarande nedskärningarna i stort överförs till ett utökat miljö- och landsbygdsprogram.

Kommissionens förslag kommer att diskuteras både av parlamentet och medlemsländerna. Parlamentet har dock ingen medbestämmanderätt i dessa frågor utan är bara rådgivande. Jordbruksministerrådet kommer att fatta beslut under hösten.

– Förhandlingarna kommer att bli tuffa och lär handla om att ge och ta. Troligen kommer långt ifrån hela kommissionens förslag att antas, avslutar Gun Rudquist. Vi uppmanar nu Margareta Winberg att försvara och vidareutveckla förslaget.

http://www.snf.se/verksamhet/jordbruk/cap-kommentar.htm

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.