Annons
Framtidens biltvätt redan här

Framtidens biltvätt redan här

Jan och Ove har en mack ihop. Men den här macken är unik på ett helt annat sätt än tv-serien med samma namn. Deras biltvätt har nämligen inget avlopp, systemet är helt slutet!

I Gävle ligger Preem Näringen, en av landets två svanmärkta biltvättar. Med ett helt slutet system, utan avlopp, så som Naturvårdsverket vill att alla tvättar ska vara beskaffade år 2010.
Bröderna Jan och Ove Eriksson, som ägt macken i 21 år och tvätthallen i strax över ett år, är med all rätt stolta över den. Ändå marknadsför de den inte med braskande reklam. Några svandekaler och en diskret svanflagga är allt.
– För en hel del är bilen en ögonsten och då är tvättresultatet viktigast. De kunderna kanske till och med kan känna skepsis mot miljöstämpeln, säger Jan Eriksson.
Dessbättre tvättar Gävlemacken bra. Sveriges Natur kan också konstatera att det luktar fräscht i den vackert kaklade tvätthallen, trots att vattnet recirkuleras helt.
De något förhöjda salthalter som uppstår vid recirkulation omvandlas med hjälp av en inhibitor, en kemikalie, till rostskydd. Och det sista sköljvattnet är helt fritt från salt och kalk eftersom det renas genom destillering.
Vilka problem och hur mycket merarbete har då miljövänligheten skapat?
– Vi har haft pumpar som inte hållit måttet, och vanliga injusteringsproblem. Men merarbete för att den är miljövänlig? Nej. En biltvätt är en extremt komplicerad anläggning och måste skötas väldigt noga – oavsett typ.
Preems miljösamordnare är imponerad, men säger att er tvätt är tio gånger dyrare än en normal tvätt.
– Nej, nej, det slutna systemet ökade kostnaden med max en halv miljon kronor. Totalt gick vårt bygge på fyra miljoner. Men dels är pilotanläggningar alltid dyrare, dels har vi valt bästa tänkbara material, som rostfritt och kakel.
Kommunens reningsverk är glada att slippa mer förgiftat tvättvatten. Ändå var Jan och Ove ändå tvungna att betala 52000 kronor i anslutningsavgift för vatten och avlopp trots att något sådant inte finns.
Efter 7000 tvättar har det blivit åtta ton slam, som skickats till upparbetningsanläggningen i Gävle. Därtill 4000 liter smutsig vätska från destillationen.
Till skillnad från oljebolagen tror Jan Eriksson att det är fullt realistiskt att alla tvättar har slutna system år 2010.
– Ingen tvekan. Om de hade varit på alerten i stället för att förhala hade det gått redan till 2005!


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i