Trängsel och torsk <br>- test av miljöviljan

Ett svenskt fiskestopp löser inte ensamt bristen på torsk. Men det vore ett genombrott för en mer offensiv svensk linje i miljöfrågan.

Ledare 2002-5

Enligt havsforskningsrådet behövs det ett internationellt fiskestopp. Det är väl motiverat med tanke på tillstånden i haven. Inte minst om man skall utgå från försiktighetsprincipen. Men för fiskeministrarna inom EU och länderna runt Östersjön betyder försiktighet och långsiktighet inte mycket. De agerar som näringens förlängda arm. Därför måste någon slå näven i bordet och tydligt markera att så här får det inte gå till.

Det svenska fiskestoppet är en motiverad politisk markering i sammanhanget om det leder till att opinionstrycket ökar i hela EU. Och det tycks det redan ha gjort. Jordbruks- och fiskekommiss-ionären Franz Fischler passade på att tacka för hjälpen när han var på besök i Sverige och garanterade att ingen skall få fiska upp de svenska kvoterna. Fischler behöver allt stöd han kan få för att driva igenom kommissionens förslag till en ny fiskepolitik, ett förslag som är ett första steg i rätt riktning.

Rätt spelat kan ett svenskt torskstopp inte bara hjälpa Fischler utan också utmana och pressa regeringar i andra länder till åtgärder för torskens överlevnad. Ett svenskt torskstopp har givetvis också en positiv inverkan i sig på de svaga bestånden.

Att torskfiskare i svenska hamnar i dag är upprörda är lätt förstå. När man tvingas till en förändring rinner vreden till. Men yrkesfiskarna överreagerar. Fiskestoppet är till för att gynna torsken, det ger de yrkesmän som har sin utkomst av torsken en tryggad framtid. Om några år kan yrkesfiskarna framstå som vinnare. Det krävs dock att de får en värdig ersättning under moratoriet.

Att använda EUs fiskesubventioner till stilleståndsersättning och utbildning är dubbelt bättre än att använda pengar till utskrotning av små fiskebåtar som håller skärgården levande. Det är också mycket bättre än EUs investeringsstöd till hypereffektiva fiskefartyg som dammsuger våra hav. Där ligger grundfelet i hela EUs fiskepolitik.

Jordbrukarna har fått betalt för att lägga mark träda – nu är det yrkesfiskarnas tur.

I ett långsiktigt perspektiv betyder en aldrig så välslipad miljöretorik väldigt lite. Det avgörande är konkret miljöpolitisk handling. Ett torskstopp blir därför en viktig värdemätare på handlingsberedskapen i miljöfrågor hos den nyvalda riksdagen.

En annan måttstock blir införandet av trängselavgifter, ett krav som miljörörelsen drivit sedan länge. I större svenska städer har hushållningen med vägutrymme varit ungefär lika dålig som hushållningen med torsk i haven. Kostsam trängsel som ger luftföroreningar, buller och påverkar klimatet. Trängseln är ett gissel för många svenskar. Det recept som hittills dominerat – nya vägbyggen – löser inte problemen långsiktigt, därom är trafikexperterna nära nog eniga. Att sätta pris på transporter är däremot en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd som tveklöst gynnar många, inte minst företagen som skulle göra miljardvinster i ökad effektivitet. Och väl fungerande system finns redan på olika håll i världen.

Men nu rustar avgiftsmotståndarna till strid. De kommer att blåsa upp frågan och måla hotbilder. Risken finns att dessa tar över det förnuft som har en stark förankring hos trafikplanerare. Regering och riksdag bör därför gå till motoffensiv och inte bara försvara sin linje i Stockholmstrafiken, utan ge alla kommuner rätt att införa trängselavgifter.

Utfiskning och klimatförändringar tillhör vår tids stora utmaningar. Torskfiskestopp och trängselavgifter är nödvändiga åtgärder, men är inte alldeles lätta att genomföra. De blir ett test på den nya riksdagens vilja att ta en hållbar utveckling på allvar.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.