Hotat livsrum

Några av världens mest fiskrika sjösystem finns i Kambodja. De har skapat ett livsrum för befolkningen i århundraden. Men nu växer striderna mellan stora fiskeföretag och de lokala fiskarna.

Artikel 2003-1 Bitte Lydén

Oun Than sitter i skuggan under sitt hus som är byggt på höga pelare. Alla hus i byn är byggda så för att klara översvämningar och för att ge skugga. Fiskenät hänger runt pelarna bakom Than. Hans yngste son sover i en grovmaskig hängmatta mellan dem.

– Vi är inte rädda att gå emot dem längre. Nu tar vi strid för att kunna överleva. De har alltid gjort vad de har velat med oss men nu har vi fått nog. Oun Than talar med lugn och övertygelse.

Nyligen förstördes fiskarbefolkningens bamburyssjor och nät i sjön Boeung Vel Sam Nap i södra Kambodja av fiskeföretaget som köpt fiskerättigheter i sjön. Ägaren ansåg att byborna fiskade olagligt.

Upprörda kontrade fiskarna med att bränna fiskeföretagets nät som var olagligt finmaskiga och som dessutom blockerade flödet från sjön. Fiskeinspektör, polis och militärpolis kopplades in av företaget och polisen hade senare en lista på fyra fiskare som utpekats som ansvariga. Men när polisen kom för att hämta de fyra till förhör slöt männen i trakten upp runt dem. Khien Samoeun som sitter bredvid Oun Than berättar:

– Vi var 300 man från tre byar och vi sa att om ni ska gripa någon ska ni gripa alla. Det är inte bara de som har gjort det. Vi har gjort det tillsammans.

Männen bildade en tät klunga och poliserna kunde inte komma åt de fyra. Alla kunde de inte ta med sig och till sist gav poliserna upp.

– Vi var rädda för vad som kunde hända de fyra om de greps, säger Oun Than.

– Det var en mycket ovanlig aktion. Jag har aldrig varit med om något liknande, säger reportern Bou Saroeun på Phnom Penh Post som uppmärksammats på fiskarnas protester:

– Det här är ett auktoritärt samhälle men även fattiga och outbildade börjar fatta att de inte kan lita på rättsväsendet. Nu går de samman och kräver sin rätt.

Och det gäller fiskarbefolkningen över hela landet. Fisket är huvudnäringen för de flesta som bor på den kambodjanska landsbygden och där bor 85 procent av befolkningen.

Så har landet också, eller har haft, oerhört rika fiskevatten. Tonle Sap-sjön är en av världens mest artrika insjöar och tillsammans med floden Mekong skapar den ett fantastiskt livsrum för fisken. Direkt och indirekt ger de livsrum också för miljontals människor.

En gång om året får Tonle Sap-sjön en mycket speciell påspädning med färskt vatten så att den växer till mer än sin dubbla yta, från 3000 kvadratkilometer till över 7500. Största djupen ökar från drygt två meter till över tio meter. De stora översvämmade områdena göds och vattnas för kommande odlingar och är barnkammare för ett stort antal fiskarter.

Den stora påspädningen kommer genom en märklig naturens ordning. Mekong, som rinner upp i Tibet, får kraftigt ökat vattenflöde när Himalayas snö smälter. I huvudstaden Phnom Penh går Mekong ihop med Tonle Sap-floden, som avvattnar sjön, och vid en viss tidpunkt har Mekong så mycket vatten att det trycks upp i Tonle Sap-floden. Floden byter riktning och vattenflödet vänder och flyter in i Tonle Sap-sjön! När tillflödena till Mekong sedan sjunker, vänder Tonle Sap-floden riktning igen och sjön drar sig tillbaka till sin grundstorlek. Allt det här betyder dessutom att de miljoner människor som lever i Mekongs nedre floddelta får ett ovanligt gynnsamt och relativt jämt vattenflöde året runt.

Detta ger unikt goda förutsättningar för uthålliga livsbetingelser. Men de kan förstöras.

Och det är det som hotar att ske nu, men samtidigt finns en rörelse bland fiskare över hela landet som saknar motstycke.

Konflikterna har tagit fart sedan Pol Pots Röda Khmerer slutgiltigt la ner vapnen 1998. Fram till dess hade fiskeföretagen inte kunnat utnyttja sina koncessioner av rädsla för Röda Khmerernas soldater och deras minor. Men med freden växte det mer intensiva och storskaliga fisket snabbt. De lokala fiskarbefolkningarna som funnits kvar hela tiden trängdes då plötsligt undan till vatten som inte gav dem tillräckligt att leva på. Bråk, förstörda och försvunna fiskeredskap, även våldsamheter började rapporteras. Mycket har säkert också skett utan att komma till allmän kännedom. Alla vet att polis och myndighetspersoner lever på att låta sig köpas av de som har pengar och intresse av att vissa saker sker i tysthet.

I Battambang hölls ett stort offentligt möte våren 2000 där också ministrar från berörda ministerier och parlamentsledamöter deltog. Att alls få dem till ett möte med fiskarna var en viktig framgång och dessutom utlovade fiskeministeriet överraskande vid mötets slut att vissa vatten skulle släppas fria för allmänt fiske. Hur mycket, var och när det skulle ske behövde man dock fundera på.

Fördelningen av fiskevatten har dock gått trögt. På många håll har ingenting hänt ännu.

Vad det blir av den storartade reformen är ovisst och konflikterna har därför fortsatt.

Arbetet för att organisera sig har också fortsatt. FACT, Fisheries Action Coalition Team, har bildats av åtta organisationer som stöder fiskarna. Det är ett nätverk med sikte på att så småningom skapa en ”Federation of Cambodian Fisherfolk”. Sådana federationer av lokala småfiskare finns i Thailand och flera andra grannländer.

CEPA, Culture and Environment Preservation Association, är en av de åtta organisationer som bildat FACT, Fisheries Action Coalition Team. På CEPAs minimala kontor i Phnom Penh verkar svenskan Malena Karlsson som rådgivare under två år genom biståndsorganisationen Forum Syd. Mest arbetar hon med dammfrågor men hon har dessutom en annan roll, som Forum Syd vill utveckla runt om i världen, nämligen att stärka samarbetet mellan ideella organisationer i utvecklingsländer och i Sverige. I det här fallet är det CEPA och Naturskyddsföreningen som får ökade kontaktytor.

Hotet mot den känsliga balansen i vattensystemen, mot fiskens återväxt och fiskarnas kritiska situation är några av de stora frågorna.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.