Mer än trettio procent av svenskarna bor i dag i större städer. Dagens utmaning är att skapa hållbara livsstilar både i städerna och på landsbygden, vilket också är möjligt. Dessvärre hotas stadens livsmiljö från olika håll.

De få grönområden som finns kvar i städerna styckas sönder av nya trafikleder. Staden förflackas och utarmas. Lägg därtill bullerstörningar och luftkvalitetsnormer som överskrids.

Stadens livsrum måste återerövras och människans behov måste väga tyngre i vågskålen när olika intressen står på spel. Människan är beroende av levande natur och kultur. Enligt undersökningar från Sveriges lantbruksuniversitet har naturupplevelser en starkt positiv inverkan på människors välbefinnande. Andra studier visar att tillfrisknandet av sjuka påskyndas bara av att se vackra naturbilder. Kraften i naturen är enorm och underskattad.

Det är dags att på allvar slå vakt om stadens resterande grönytor. Det behövs ett mycket starkare juridiskt skydd när den enögda ekonomins intressen gör sig gällande. Nu är tiden mogen för att ombilda olika parker och grönområden till nationalstadsparker. Det krävs ett långsiktigt skydd så att våra barn kan uppleva natur på gångavstånd hemifrån och att pensionärer och icke bilburna ges möjlighet till naturupplevelser i sin närmiljö. Motionärer likaså.

Den uppväxande generationen måste ges möjligheter att bli förälskad i naturen och dess magiska kraft. Annars minskar sannolikheten för att den vill prioritera skyddet av den biologiska mångfalden framöver.

I detta perspektiv är trängselavgifterna den enskilt viktigaste åtgärden för att rädda storstadens natur och kulturvärden. Genom att kapa trafiktopparna under dygnet och nyttja intäkterna till att skapa en modern och effektiv kollektivtrafik slår trängselavgifterna två flugor i en smäll: bibehållna grönområden och renare stadsluft. Bevisligen löser inte mer trafikleder köproblemen utan leder bara till att skattemiljarder plöjs ner i gigantiska vägprojekt som förstör de resterande grönområdena och dessutom alstrar mer trafik. De som är emot trängselavgifter har i praktiken inte någon medicin mot ökande köer i till exempel Stockholm och Göteborg.

Det krävs nu att vi alla i landet engagerar oss i frågan om trängselavgifter. Ett genombrott är nödvändigt. Löses inte städernas växande trafikinfarkter måste sannolikt bensinpris och dieselpris ökas i hela landet för att klara uppsatta klimatmål.

Ett annat hot mot staden är den sanslösa utbyggnaden av externa köpcentra som just nu pågår. Denna exploateringsmani drar isär den täta och planerade europeiska kulturstaden enligt ett amerikanskt mönster där bilen blir oersättlig. Externa köpcentra utestänger den icke bilburna befolkningen som uppgår till 30 procent samtidigt som de genererar mer trafik.

I dag planeras nya externa köpcentra i ett 60-tal kommuner. Utbyggnadstakten måste dämpas omedelbart. Vi kan inte sitta med armarna i kors och vänta på eventuella förändringar i den nya plan- och bygglagen alltmedan nya köpcentra etableras i stad efter stad. För att omgående begränsa utbyggnadsplanerna bör externa köpcentra omgående prövas som annan miljöfarlig verksamhet – denna förändring kan regeringen besluta om i morgon dag.

Över huvud taget är det dags att slå ett slag för planeringsinstrumentet efter år av lössläppt låt-gå-politik där kommun efter kommun bantat bort kunniga stadsplanerare. Det är i själva planeringen av stadens utbyggnad som de stora möjligheterna finns att begränsa de framtida koldioxidutsläppen. Självklart bör näten av kollektivtrafik läggas fast först innan bostadsområden och industriområden etableras. På många håll råder den motsatta logiken.

Låt oss slå vakt om det euroepiska kulturarvet med välplanerade städer, effektiv kollektivtrafik och rika grönområden. Låt bilen bli en tillgång och inte ett tvång.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.