Boken är resans mål

Sommarsverige lockar till resor med böcker i bagaget ? eller till resor i vilstolen.

Skribent Eva-Lena Neiman

Jag drabbas av tvehågsenhet en bit in i Peter Larssons fina lilla bok Rödhaken i naturen och kulturen (Wahlström & Widstrand). Jag vill gärna lovorda idén: En hel bok om en liten ganska vanlig svensk fågel. Det råder brist på små böcker om växter och djur för vuxna. Medan rödhakesången lyfter och faller från toppar och bryn i förorten, läser jag Larssons bok och får med mig en hel del kunskap om fågelns beteenden och, inte minst den kulturhistoriska utbredningen i sagor, myter och dikt.

Min tvekan uppstår i något så svårbeskrivet som mellanrummet mellan bokens text och rödhakens väsen. Någonting saknas. Jag tror det är rödhakens rishoppande och pepparkornsögda poetiska temperament. Det får jag gå ut och söka med egen öppen försommarblick.

Larsson blottar egentligen själv problematiken när han resonerar kring hur svårt det är att måla en rödhake (boken är illustrerad med författarens akvareller). Han skriver om ?fågelns starka karaktär som på något vis ställer sig mellan målaren och hans motiv?. Men att mejsla fram såväl fågeltexter som bilder handlar innerst om att gestalta just detta svårgreppade som kan kallas ?karaktär? och vars existens är en av ingångarna till lyckan i att skåda fågel. Och vars undflyende gåta förhoppningsvis inspirerar fler att såväl måla som skriva om rödhakar, stjärtmesar eller kanske till och med björktrastar.

Eftersom jag beklagat mig lite över alla ?manliga? praktverk, har flera skickat naturböcker som är skrivna eller fotograferade av kvinnor. Jag har därför hittat till Tiveden i ljuset från norra Vättern och Vättern runt (Gullers förlag) båda av Ullabritt Jonsson och Clas Thor. Det är två tilltalande böcker som i text och bild visar att det än en gång tål att påminna om hur mycket av skönhet, naturrikedom och intressant kultur som Sverige kan erbjuda.

När jag sedan reser vidare med Omberg, den blommande arken (Streiffert förlag i samarbete med Östgöta Correspondenten) av Birgitta Pettersson och Bengt Samuelsson är jag beredd att packa ryggsäcken direkt. Bilderna är utomordentligt vackra. Redan omslaget är inbjudande och jag tycker att Pettersson och Samuelsson hittat en balans mellan text och bild som sannerligen inspirerar till en resa mellan Ombergs märkliga naturskatter.

Den som vill röra sig i mer nordliga natursköna trakter kan med fördel låta sig lockas avHöga kusten ett världsarv, utgiven av länsstyrelsen i Västernorrland och Naturvårdsverket som jag också varmt rekommenderar.

Naturvårdsverkets senaste bok i serien Monitor, En varmare värld, växthuseffekten och klimatets förändringar med text av Claes Bernes, är en genomgång av den kunskap som i dag finns om växthuseffekten. Mängder med tabeller och diagram ledsagar texterna som bör fungera för studenter, lärare och alla andra som vill skaffa sakliga argument i miljödebatten. Nyare beräkningar om vad som kan hända i Sverige i en successivt varmare värld redovisas, liksom en bra genomgång av vad som måste göras för att förändra utvecklingen. Den för också en diskussion kring hur vi ska förmås ändra våra vanor för miljöeffekter som vi varken kan se eller tydligt tillgodoräkna oss.

Tillbakalutad i en balkongstol med en bok i knät bidrar jag för stunden inte alls till växthuseffekten. Att resa i böckernas landskap är nog trots allt det bästa resandet och den ultimata ekoturismen.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Eva-Lena Neiman
Artikeln publicerades i