Nya EU-regler gör att Sverige inte längre får behålla olika nivåer på energiskatterna för energiintensiv industri, värmesektor och resten av näringslivet. Skattenedsättningskommittén, Sned, föreslår därför att hela näringslivet ska få samma låga energi- och koldioxidskatter som tillverkningsindustrin har idag. Tjänstesektorn och värmeverken, som tidigare betalat full koldioxidskatt, föreslås få en skattesänkning på 75 procent och slipper energiskatt helt. Den energiintensiva industrin behåller dock ett tak för sina energiskatter.

Hela förslaget kostar cirka fem miljarder, vilket finansieras med ökade skatter för hushållen på två miljarder och tre miljarder för näringslivet, som får betala med bland annat höjda arbetsgivaravgifter på 1,7 miljarder. Förslaget innehåller också höjd bensin- och dieselskatt med 12 öre för hushållen, samt en ny värmeskatt på tre öre.

? Det är ytterst märkligt att utredningen lägger förslag om en bakvänd skatteväxling på 2,5 miljarder när det i direktivet står att man ska öka förutsättningarna för fortsatt skatteväxling, säger SNFs generalsekreterare Svante Axelsson.

Förslaget innebär att det åter blir billigare att använda kol och olja, inte minst fjärrvärmeverken kan snabbt byta ut biobränsle mot fossila bränslen.

? Förslaget leder till ökade utsläpp av koldioxid och ökad elanvändning. Hur kan man överhuvud taget lägga ett förslag som så tydligt kolliderar med klimatmål, energiomställning och fortsatt skatteväxling? Förslaget är oacceptabelt och måste omarbetas i grunden eller läggas till handlingarna, säger Svante Axelsson.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.