Telekom-krisen håller i sig. För telebolagen hägrar den nya snabba mobiltelefonin som räddaren i nöden. Utbyggnaden av 3G-systemet är i full gång och tusentals nya mobilmaster sätts upp i skogsbryn och på hustak runt omkring dig. De fyra konkurrerande mobilnäten ska enligt planerna tas i drift till årsskiftet. Men nu sätter kommunernas bygglovsprövning käppar i hjulet. Bakom ligger allmänhetens oro för okända hälsoeffekter av strålningen från masterna, som fått vissa kommuner att slå till bromsarna. Men de 8 000 nya mobilmasterna påverkar även landskapsbild och naturvård.

Några få kommuner har egna riktlinjer för hur de ska bedöma placeringen av masterna. Eskilstuna kommun slår till exempel fast att existerande master och byggnader bör användas i första hand och att operatörerna så långt det går bör samutnyttja masterna. För att de inte ska vara störande i landskapet kräver kommunen att masterna inte får placeras närmare än 300 meter från bostadshus i glesbygd. Kommunen har även med hjälp av olika intresseorganisationer identifierat områden där det bor elöverkänsliga personer och tillåter inga master där. Eskilstuna har också särskilda krav på placeringen inom områden med riksintressen för natur- eller kulturmiljövård och områden med känslig landskapsbild.

? Vi skickade riktlinjerna på remiss till mobiloperatörerna, men ingen hörde av sig, säger Per-Erik Sjögren, förste byggnadsinspektör i Eskilstuna. Om vi avslår ett mastläge leder det oftast till att man snabbt kommer in med förslag på ett nytt och bättre läge. Vårt intryck är att operatörerna följer våra riktlinjer när de utarbetar sina planer.

Miljö- och byggnadskontoret i Eskilstuna hanterar nu ett femtiotal ansökningar och räknar med att klara av dem före sommaren.

? Vi vill vara konkreta och se till att aktörerna vet vilka spelregler som gäller, tillägger Per-Erik Sjögren. Mastriktlinjerna har antagits av fullmäktige och vi har en enig miljö- och byggnämnd bakom oss.

Ytterligare några kommuner har egna riktlinjer för placeringen av masterna. Trelleborg har till och med förklarat sig som en ?3G-fri zon?. Byggnadsnämnden behandlar inga mastansökningar alls förrän man fått bevis för att det inte finns några strålningsrisker för allmänheten och menar att ?människors oro bör beaktas i beslutsprocessen?. I bland annat Falun och Sunne kräver kommunen tillfälligt stopp för utbyggnaden till dess hälsoriskerna är utredda och efterlyser statliga riktlinjer för hur man ska bedöma mastärendena. Trollhättans kommun har försökt dämpa oron hos allmänheten genom öppna nämndmöten där allmänheten fått träffa experter och företrädare för mobilföretagen.

? Kommunerna ska bara pröva själva bygglovet enligt plan- och bygglagen, säger Lars Fladvad på kommunförbundets plan- och miljösektion. Det finns inget lagstöd för att ta hänsyn till eventuella strålningsrisker. Ändå måste naturligtvis byggnadsnämndens politiker förhålla sig till allmänhetens oro för strålningen. Vi saknar bra information från myndigheterna om eventuella risker med mikrovågsstrålningen, som dock ligger väl under alla olika europeiska gränsvärden.

Statens strålskyddsinstitut, SSI, hävdar entydigt att masterna inte utgör någon risk ur strålskyddssynpunkt. Uteffekten på sändarna är låg och strålningen avtar dessutom med stigande avstånd. Gränsvärdet, 10 W per kvadratmeter, överskrids endast på några enstaka meters avstånd från sändarna. Dessa har dessutom stark riktverkan, vilket gör att exponeringen under eller bakom sändaren blir låg.

? Människors oro över potentiella hälsoeffekter är, oavsett sakläget i frågan, en legitim bedömningsfaktor för lokalisering av mobilmaster, om inte annat för att oron i sig påverkar fastighetsvärden och boendekvalitet i omgivningen, säger Karolina Ardesjö Lundin, SNFs miljöjurist.

Att inte tillåta mastbyggen i naturskyddade områden kan låta självklart, men det finns många exempel på olämpliga placeringar. Peter Lindberg, projektledare för projekt Pilgrimsfalk inom SNF, har i dag fullt upp med att avstyra mobilmaster från falkberg och berguvsbranter.

? Master bör inte byggas närmare än ett par kilometer från häckningsplatser för hotade fågelarter som kungsörn, havsörn, pilgrimsfalk och berguv, säger Peter Lindberg. Dels finns det risk för störningar av häckningarna och dels utgör de vajerstag som håller masterna uppe ett dödshot för fåglarna.

Peter Lindberg har också fått länsstyrelsen i Halland att stoppa en mobilmast vid ett falkberg med hänvisning till EU:s fågeldirektiv och Natura 2000-regelverket.

? Man bör också undvika att lägga masterna i vägen för flyttfågelstråk och gärna konstruera master utan stagning, säger Peter Lindberg. Av hänsyn till landskapsbilden bör man också undvika att låta masterna bryta horisontlinjen. Vid planeringen av kraftledningar har man varit noga med att inte placera stolparna på bergryggar. Med 3G-nätet bryts landskapets horisontlinje med synliga master på snart sagt varje berghöjd.

Egentligen borde masterna prövas inom ramen för kommunernas översiktsplanering, men det finns det sällan tid till i det forcerade läge som råder idag. Kommunerna stöder sig istället på egna riktlinjer.

Naturskyddsföreningen i Värmland har tagit fram en egen 3G-policy, som stöd för kretsarnas arbete med frågan. Länsförbundet anser att 3G-master ska prövas enligt miljöbalken, vilket bland annat innebär att försiktighetsprincipen ska tillämpas och att miljökonsekvensbeskrivningar ska ingå i ansökningarna.

? 3G-utbyggnaden är väldigt aktuell i Värmland just nu och det finns en stark opinion mot, säger Lena Karlsson, länsförbundsordförande. Vi vill vara med och påverka. Det ska vara en helhetsbild i planeringen och befolkningen ska kunna få säga sitt.

www.snf.se/verksamhet/miljopolitik/3g-fragorochsvar.htm

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.