Massdöd bland skärgårdsfåglar

Massdöd bland skärgårdsfåglar

MÅNGFALD - De senaste åren har en omfattande och oförklarad fågeldöd inträffat i Blekinge skärgård. Tusentals döda fåglar har hittats på skären.

Fåglarna drabbas av kraftiga diarréer och förlamningar i benen. De går en långsam och plågsam död tillmötes, utan möjlighet att äta eller dricka.

Efter några dygn ligger de apatiska och döende i sin egen avföring, säger Le Carlsson från Ronneby Naturskyddsförening, som inventerat fågeldöden under de senaste tre åren. Hittills har han hittat 6 700 fåglar som dött i denna epidemi.

Rapporter om förlamning och fågeldöd finns också från Skånekusten, Gävlebukten, Stockholms södra skärgård, Norrbottens kustland och Åland.

Förra våren upptäckte vi 60 förlamade gråtrutar på fågelberget Grän utanför Utö, säger Sten Söderlund, skärgårdsstiftelsens tillsynsman för ytterskärgården, längre norrut har vi inte sett något sådant.

För att upptäcka fågeldöden krävs det att man går i land på fågelskären under häckningssäsongen. Det gör ju inte folk normalt, därför kan den här epidemin passera relativt obemärkt, säger Le Carlsson.

Fågeldöden drabbar många olika arter, allt från sädesärla, drillsnäppa och strandskata till måsar, trutar och gäss. De fåglar som är talrikast är också vanligast som kadaver på fågelskären.

Det finns många hypoteser om varför fåglarna dör men inga bra och säkra förklaringar.

Vi vet att det dör mycket fågel längs kusterna, kanske 10000 fåglar om året, säger Torsten Mörner från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Det här är något nytt. Vi hittar inga organförändringar eller kopplingar till någon tidigare känd fågelsjukdom. Det skulle kunna handla om påverkan från ett kemiskt ämne men virussmitta kan inte uteslutas.

SVA söker nu pengar från Naturvårdsverket för att kartlägga hur vanlig fågeldöden är och kunna fastställa orsaken.

Sommartid ligger kadaverstanken tung över vissa skärgårdsavsnitt, flest fåglar dör när de samlas för häckning, oftast april-juni. Fåglar kan dö liggande på sina ägg, som håller på att kläckas till en säker död, säger Le Carlsson.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i