Vägtrafiken är den främsta källan till de grövre av dessa små partiklar, medan bilmotorer, olje- och vedeldning samt långväga transport utifrån bidrar till spridningen av de mindre partiklarna. De grövre partiklarna är luftvägsirriterande och astmaframkallande. De finaste partiklarna ger en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Exakt hur partiklarna verkar i kroppen är inte klarlagt.

– Främst förvärrar partiklarna symptomen hos redan sjuka, säger Lars Modig, miljömedicinsk forskare vid Umeå universitet. På kort sikt ger perioder med höga partikelhalter ökade besvär hos astmatiker, vilket märks genom att fler måste uppsöka sjukhus. På lång sikt leder det till försämrad folkhälsa.

Det finns en aktuell studie av partiklarnas konsekvenser för hälsan i 26 europeiska städer. Den visar att om medelhalten för de grövre partiklarna i Stockholms innerstad sänks med en tredjedel av bakgrundsnivån (5 mikrogram/m3/år) skulle antalet dödsfall i lung-, hjärt- och kärlsjukdomar minska med 230 fall om året. I Göteborg skulle hundra liv om året sparas med samma sänkning.

Det är inte främst bilavgaserna som är boven i dramat. Bromsbeläggningar, asfaltslitage och sandning av gatorna på vintern bidrar till halterna av de grövre partiklarna, vilka virvlas upp av fordonen. Nivåerna är också betydligt högre nere på gatan än uppe på hustaken, där mätningar av bakgrundsnivåerna görs.

– Enkla åtgärder som att städa gatorna tidigare på våren och ta av dubbdäcken tidigare i stan skulle sannolikt spara många liv, säger Lars Modig.

Miljözonerna i storstäderna, som förbjuder bussar och lastbilar med låg miljöprestanda att köra in i staden, har också minskat partikelföroreningarna.

www.apheis.net

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.