Hjärtats skog

TEMA - Skog
Skogen är framtidens rum. Här leker barn bäst. Här får en stressad kropp chans att återhämta sig. Och det är här många möter sin Gud.

Artikel 2003-4 Cecilia Bertilsson

Är det någon som minns böckerna om Kulla-Gulla? Flickan i blått som fick ta hand om en trasig barnaskara i ett hungrigt torp? Detaljerna har kanske bleknat, men de starkaste minnena är kanske hur hon och barnen hela höstarna låg ute i skogen och plockade spannen fulla med lingon. Hur hon bärgade guld, som skulle bli vinterns enda c-vitaminkälla och hur varje minut i skogen och varje plockat lingon var en kamp mot skörbjuggen.
Den känslan hade säkert många av våra förfäder när de drog ut i skogen. Med slunga och gevär för att fälla ett villebråd eller med korgar och uppvikt förklädeskant för att fylla förråden med bär, svamp eller växter.

Så är det inte i dag. Visst, vi går ut i skogen lika ofta som förr. Vi strövar, känner doft och tystnad och plockar en bottenskyla som räcker till en kaffepaj, men bärgar inte alls med samma frenesi. Forskarna Anders Lindhagen och Lisa Hörnsten vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, har funnit att svensken plockade 70 procent mindre bär år 1997 jämfört med 20 år tidigare.

- Vi köper billig sylt i affären och använder skogen till annat, säger Anders Lindhagen.

Saker som är minst lika viktiga för den moderna människans överlevnad. Medicin till exempel. Skogen läker själen. För stressade människor är det otroligt viktigt att få en stund i naturen. Numera lider medelsvensken av stress någon gång i veckan, men nya rön visar att folk inte lider lika ofta av stress om de har nära till ett grönområde. Ute i grönskan får vi lägre puls och blodtryck och vår koncentrationsförmåga skärps.

Förklaringen kan finnas i en teori som Terry Hartig, doktor i social ekologi, har lanserat. Människan har två olika typer av uppmärksamhet. Den ena är riktad koncentration som vi använder när vi ska lösa många av våra dagliga uppgifter. När vi riktar koncentrationen måste vi fokusera på det vi ska göra och sortera bort allt annat. Då blir vi störda av buller, dåliga vibrationer på jobbet, ekonomiska bekymmer eller någon som luktar illa. Den riktade koncentrationen tröttar snabbt och kräver återhämtning.

Den andra uppmärksamheten är spontan och kallas fascination. Den väcks av en intressant omgivning och kräver ingen koncentration för att skapa klarhet. Människan får då obegränsad kapacitet och nya upptäckter stimulerar mer än de tröttar. Naturen är rik på fascinerande händelser och där kan den riktade koncentrationen användas till att lösa bekymmer så att man bättre klarar av sin vardag.

Därför är det viktigt att ha nära till skogen. Hälften av alla skogsbesök sker där vi bor. Om det är längre än en halv kilometer till en skog, besöker vi den mer sällan och skyller på tidsbrist. 85 procent av svenskarna vill ha promenadavstånd till en skog, det vill säga mindre än en kilometer.

Men det är inte bara den utmattade och stressade som får hjälp i grönska. Det är också en investering för framtiden. Människor som är mycket ute i naturen minskar risken att drabbas av stroke och hjärt- och kärlsjukdom och kan som äldre klara sig själva åtta-tio år längre än andra pensionärer.

Barn är de som besöker den nära skogen allra flitigast. Just skog verkar ge frihet och upptäckarglädje som inte är så vanlig annars. Patrik Grahn vid

SLU i Alnarp har jämfört hur barn leker på ett Ur-och-skurdaghem och ett vanligt dagis. Han fann att barn som lekte i naturen hade mycket lättare att koncentrera sig, lekte svårare lekar, hade bättre motorik och var friskare än barn som lekte på tillrättalagda lekplatser.

Skogen är viktig för barnen. En mängd studier visar att tre av fyra vuxna har fått sitt intresse för naturen redan som barn, när de lekt ute med sina föräldrar. De flesta vuxna som ska berätta ett barndomsminne väljer att beskriva något som hänt ute. Naturminnena är de starkaste.

- För 20 år sedan hade nästan alla stadsbor en släkting på landet som de kunde besöka på sommaren. I dag växer det upp en helt urban generation, säger Lisa Hörnsten.

På sjuttiotalet var fortfarande söndagspromenaden ett viktigt inslag under helgen, men nu är söndagen för många i stället stora veckohandlingsdagen. Studier visar att människor i storstaden besöker naturen mer sällan än landsortsbor, även om de bor lika nära ett grönt område.

- Man måste helt enkelt lära sig att gå ut i naturen redan som barn, annars blir motståndet för stort. I dag har många barn inte ens kläder som fungerar för att leka ute, som gummistövlar och varma vantar, säger Lisa Hörnsten.

Hur ser då vara drömmars skog ut? Det beror på var vi kommer ifrån och vad vi vet om skog. Men det finns skog som alla gillar. Den är en blandning av lövträd och grova träd och är blandad i ålder och arter. Pelarsalsskogar tycker många är de allra vackraste.

Lindhagen och Hörnsten frågade för några år sedan 2000 personer om deras attityder till hur olika sorters skog passade för friluftsliv. Resultaten jämfördes sedan med en studie från 70-talet. Folk tyckte nästan lika nu, som då. Enda skillnaden var att en bild som visade naturskog med omkullfallna stammar och död ved rankades lite högre i dag, speciellt av de yngre. Ändå var det bara 15 procent som tyckte om naturskogen som är så viktig för den biologiska mångfalden.

- Det finns en motsättning mellan naturvården och den breda allmänheten. Om massor av skog bara bevaras och är svår och snårig att gå i, finns det en risk för bakslag. Folk känner att skatten bara går till natur som de inte ens kan promenera i, säger Lisa Hörnsten.

Samma linje är Roland Gustavsson, professor i landskapsplanering vid Alnarp inne på.

- I dag härskar en vildmarksestetik kring skogen. Alla känner sådan respekt att det bara leder till en känsla av utanförskap. Skogen har blivit exotisk och det marginaliserar den och för den bort från vår kultur.

- Vi måste vilja någonting med skogen och vi måste veta varför vi vill behålla den, säger Roland Gustavsson.

Därför har zonering blivit ett nytt begrepp inom skogsvården. Den som planerar skog ska titta på hur den ser ut och vilka som använder den. Är det unik natur, ja då kanske den ska få utvecklas helt fritt och vara lite otillgänglig. Nära bostäder behövs kanske ett promenadstråk med naturöverraskningar och skönhetsupplevelser. Vill man få ut barnen ska där finnas ris att bygga kojor av och pinnar att samla på.
I USA jobbar man mycket med zonering, men i Sverige har det bara slagit igenom vid planeringen av Fulufjällets nationalpark. Där finns områden som är ?lättgådda? med informationsskyltar och vindskydd, men också de som är svåra att nå, där skotrarna inte hörs och där man kan vandra en hel dag i alldeles härlig ensamhet. På platser där många säger att de möter Gud. Och kanske ännu hellre. Sig själv.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.