Rättvisare miljöskatter

MILJÖPOLITIK - Nu genomförs en försiktig miljöskatteväxling i Sverige, men det är hushållen som bär den tunga bördan. Näringslivet har generösa undantag. Det vill SNF ändra på.

Artikel 2003-4 Anders Friström

Lite i det tysta genomförs sedan några år en försiktig grön skatteväxling i Sverige, med sänkta skatter på arbete och höjda på miljöförstöring.
Sedan 2001 har 8,3 miljarder växlats. Fram till år 2010 ska skatteväxlingen omfatta 30 miljarder kronor enligt en uppgörelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Trots det ligger Sverige precis på det europeiska medelvärdet, 2,9 procent, för miljöskatternas andel av BNP. Vi är med andra ord inte längre ett föregångsland på miljöskatteområdet. Skatteväxlingar genomförs nu också i bland annat Storbritannien, Tyskland och Danmark.

Regeringens skatteväxlingspaket har inneburit ett skifte från energiskatt till koldioxidskatt för drivmedel, vilket gör förnybara bränslen billigare. Därtill har man kraftigt höjt priserna på villaolja och växlat det mot höjda grundavdrag i inkomstbeskattningen. Avfallskatten har tillkommit som ett nytt styrmedel.

Skatteväxlingen är en framgång för SNF som 1996 lade fram det första svenska skatteväxlingsförslaget. Det var dock mycket mer omfattande. År 2000 presenterade föreningen ett förslag om 40 miljarder i växling på tio år. Nu lanserar föreningen ännu ett nytt förslag för att jämna ut skillnaderna i miljöskattenivåer mellan hushåll och industri.

Orättvisa skattebördor är den stora bristen i den skatteväxling som hittills genomförts. Industrin betalar bara 19 öre per kilo i koldioxidskatt och är helt undantagen från energiskatt. Hushållen betalar 76 öre per kilo och därtill 22,7 öre per kilowattimme i energiskatt. Hushållen står för 58 procent av miljöskatterna, men svarar för en betydligt mindre del av utsläppen.

Undantagen har införts med hänsyn till den svenska industrins konkurrenskraft. Skatterabatterna beräknas enligt Statistiska centralbyrån vara värda minst sex miljarder om året för tillverkningsindustrin och fem miljarder för transportbranschen. Men EU betraktar undantagen i skattelagstiftningen som otillåtna statsstöd, eftersom de har samma effekt på ekonomin som direkta subventioner.

Sverige kan inte behålla de olika miljöskattenivåerna för näringslivet. Enligt EU får ett medlemsland bara ha två skattenivåer, en för energiintensiv industri och en för övriga. Då kan man, som Skattenedsättningskommittén föreslår, ge hela näringslivet samma låga energi- och koldioxidskatter som tillverkningsindustrin har idag.
Alternativet är att göra som SNF föreslår och ge hela näringslivet samma nivå på miljöskatterna som hushållen har, med ett återföringssystem som mildrar effekten för den mest energiintensiva industrin. Därtill kommer sänkta arbetsgivareavgifter från växlingen industrin till godo, som kompensation för de höjda miljöskatterna.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.