Det är efter den hemlighetsfulla trollhajen – the goblin* shark – som Charlott Stenberg fått det namn hon är känd under bland hajkramare världen över: Charlott the Goblin Girl.

Den rosa, näbbförsedda hajen lever i oceanernas beckmörker på djup större än en kilometer och har aldrig setts i levande form (förutom ett exemplar som levde i 48 timmar efter fångst).

Hon har sett vithaj i havet utanför Sydafrika och snorklat med stor hammarhaj i Florida, men att få se en ”trollis”, om än i stendöd form, var det största ögonblicket hittills i Charlotts liv som hajälskare. Hon hade lyckats få familjen att förlägga sin ”fira-pappas-sextioårsdags-resa” till Madeira för den där konserverade museihajens skull.

– Det var första gången pappa började förstå min fascination. Han var inte lika förstående sommaren innan, när jag kom hem från Malta med den här, säger hon och visar en tatuerad trollhaj på smalbenet.

Hajar i allmänhet och trollhajen i synnerhet är Charlott Stenbergs stora passion. Väggarna i arbetsrummet på Fiskeriverket i Göteborg är täckta av hajplanscher och i hylla efter hylla står mängder med halvgalna hajprylar: vattenpistoler, legobitar, pipande plasthajar, kinderäggsfigurer, pennor, handdukshållare… Hemma har hon sängen full med gosehajar och hyllorna fulla med vetenskaplig hajlitteratur. Hon lägger en massa pengar och fritid på att shoppa hajprylar på Internet, och semesterresorna planeras så att hon ska få ut något ”hajigt” av dem.

Hajar är helt enkelt de vackraste och mest fascinerande djur som finns. Inte ens de stora valarna kan tävla med dem. Och absolut inte allmänhetens stora gullegris, delfinen.
– För mig är en mört mer intressant.

Så har det varit sedan barnsben. En scen som blivit klassisk i den Stenbergska familjen är när Charlott sitter på lekis och lyssnar på hur fröken läser högt ur en sagobok om en höna och en kyckling.

– Jag minns än i dag att jag tyckte det var aptråkigt.

När sagan äntligen är slut upphäver Charlott genast sin stämma: ”I Australien finns det HAJAR!”.

Då var hon fyra år gammal.

Som fjortonåring bestämde hon sig för att bli marinbiolog. Nu jobbar hon med att skriva yttranden om alla slags anläggningsarbeten i havet – från kabelläggning till byggen av vindkraftverk. Sakta men säkert har hon också lyckats föra upp de svenska hajarnas situation på Fiskeriverkets dagordning. För även de svenska hajarna (sammanlagt fjorton arter varav sju är ”bofasta”) och haven fascinerar Charlott. Naturen uppe på landbacken är hon däremot inte intresserad av alls.

– Jag tycker nästan att fåglar är lite läskiga.

*Goblin = troll, svartalf

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.