Julstök med rent samvete

Damm är skam, enligt många äldre. Men är det verkligen så bra att städa? Och varför frodas i så fall allergierna?

Artikel 2003-5 Marie Corneliusson

En del städar mycket - andra inte alls. Och inget är egentligen fel. För städning är bara en social aktivitet vilken som helst.

- Att en väldigt ostädad lägenhet är en sanitär olägenhet, är bara moraliskt dravel, säger Agnes Wold, docent i mikrobiologi och immunologi på Göteborgs universitet.

Hon hävdar att det är absolut ofarligt att ha kilovis med damm på golvet, möglig disk i diskhon och matrester på spisen.

- Allt bygger på hundraårig moralism från den tid då läkarvetenskapen trodde att infektionssjukdomar kunde bekämpas med kvast och skurborste, säger hon.

I stället hävdar docent Wold att själva uppfattningen om att det alltid måste
vara städat överallt i sig är farlig och stressande.

- Många med allergiska barn, känner dåligt samvete för att de tror att bristande städning gjort dem allergiska.

Cirka 40 procent av barnen i Sverige är allergiska. Allergier är en immunologisk felprogrammering som gör att immunsystemet angriper helt ofarliga ämnen som funnits omkring oss i tusentals år. Till exempel pollen, födoämnen, proteiner, husdjurshud och saliv.

Det hela uppstod på 1800-talet hos välbärgade och välutbildade personer och har sedan spritt sig till de breda folklagren allt eftersom välståndet ökat.

Och kanske krävs det en viss dos av bakterier, virus och parasiter under den tidiga barndomen för att immunsystemet ska utvecklas på rätt sätt.

När allergierna började öka i samhället gjorde de svenska myndigheterna allt för att bromsa utvecklingen. Bland annat gav barnavårdscentraler och apotek råd om att städa och undvika husdjur under graviditet och amning. Men att hålla rent för att barn inte ska utveckla allergi är helt ovetenskapligt enligt Agnes Wold.

- Mycket pekar snarare på att överdriven hygien orsakar allergi.

Allergierna är till exempel betydligt färre i Östeuropa än i Västeuropa och färre i syd än i nord. Och invandrare blir mer allergiska ju längre tid de bott i Sverige. Trångbodda familjer med många barn har färre allergier.

- Man kan inte undvika allergi genom att hålla rent och ta bort alla ämnen som man skulle kunna utveckla allergi mot. Förr eller senare träffar man på något att reagera emot, säger hon och menar att problemet är att folk blandar ihop vad man ska göra för att förebygga allergier med vad man ska göra när man väl blivit allergisk.

- Den som utvecklat allergi mot katt ska förstås undvika att träffa katter, men man blir inte oftare kattallergisk för att man vuxit upp med katt, snarare tvärtom.

Fast städning är också en trivselfråga. En del behöver ha det mer välstädat än andra. Men man föds inte till "städfreak".

- Städning sitter inte i generna, utan är något som vi lärt oss, säger Sven Carlsson, professor emeritus i psykologi på Göteborgs universitet.

- Har man vuxit upp i en familj som städat regelbundet och fått klart för sig att det är bra, så kommer uppfattningen att ingå i ens känslomässiga utrustning. "Städar man så har man gjort något bra och kan känna sig tillfreds efteråt".

- Om städningen däremot blivit förknippat med obehag och tvång, ger den negativa föreställningar. Ofta tar man igen det som vuxen och blir väldigt bohemisk, säger Sven Carlsson.

Men det kan också vara nyare erfarenheter som spökar, till exempel en pedantisk ex-sambo.

- Sådana erfarenheter kan sätta sig utan att man tänker på det. Även när man bor ensam så finns det kvar som en känslomässig reaktion, som man inte direkt förstår ursprunget till.

Det finns också människor som känner skuld om de inte har det städat. De är oroliga för vad folk ska tänka och tro.

- Det kan vara kopplat till en allmänt dålig självkänsla, säger Sven Carlsson.

Professor Carlsson är ingen städfanatiker. Men på det psykologiska planet handlar det inte om allergier och infektionssjukdomar, utan om hur olika städuppfattningar ska kunna samsas.

- Rent allmänt är det bra med rutiner, säger han. Att man fattar ett städbeslut, till exempel att städa en gång i veckan eller en gång i månaden och följer det i stora drag.

Och vill man att ens barn ska tycka om att städa i vuxen ålder ska man sammankoppla det med något lustfyllt.

- Det behöver inte vara godis eller leksaker, men kanske en tradition att göra något roligt tillsammans i samband med städningen.

Då sprider det trevliga sig till själva städningen. Och man blir en person som håller rent omkring sig när man är vuxen.

Och hur önskvärt det är, får var och en avgöra.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.