Omärkt är sämst

För 15 år sedan var miljömärkt udda. I dag använder nio av tio miljövänliga tvättmedel. Men nu lanserar lågpriskedjorna omärkta förpackningar som vill lura på oss några av de farligaste kemikalierna.

Artikel 2003-5 Cecilia Bertilsson

Sverige är bäst i världen på miljömärkning. Efter säldebatten i slutet av 80-talet kände många engagerade människor att frågorna malde på alldeles för långsamt. De ville visa sin miljövilja var dag, inte bara genom demonstrationer eller röstsedel. Redan tidigare på 80-talet hade SNF och Jordens Vänner tillsammans startat pappersrevolutionen genom att premiera tillverkning som var lite bättre för miljön. De sa till bruken: Vi gillar verkligen inte klorgas, men om ni bara använder en fjärdedel, så rekommenderar vi folk att köpa det.

- Vilken effekt det gav, säger Eva Eiderström, chef på Bra Miljövals kontor i Göteborg.

- Tidigare hade bara "kufar" köpt returpapper och oblekt. Nu handlade det om storköpare som Sveriges kommuner.

När köpviljan spred sig till andra varor startade KF en egen märkning, men förstod snart att det var bättre att någon annan satte upp miljökriterierna. Det blev SNF.

- Eftersom Nordiska rådets Svanmärkning dröjde och vi anade att den inte skulle lämna samma utrymme för miljörösten, satsade vi på ett eget märke, säger Eva Eiderström.

1989 startade Bra Miljöval som hyllkantsmärkning och 1992 kunde produkter som tvättmedel, batterier och diskmedel förses med Bra Miljövalmärket också på förpackningen.

- Märkningen har inneburit en stor minskning av farliga kemikalier, säger Eva Eiderström.

En vetenskaplig undersökning som publicerades 1999 visar att den totala kemikaliemängden minskade med 15 procent mellan åren 1988 och 1996 just på grund av märkningen. Företag som vill ha Bra Miljövalmärket ansöker om licens och Svenska Naturskyddsföreningens handläggare går igenom varans recept. Klarar produkten de uppställda kriterierna beviljas licens. Hela tiden höjs miljöribban för att tillverkarna ska bli bättre och bättre när kriterierna görs om.

- Vi har väldigt god insyn i produktionen och företagen känner förtroende för vårt arbete. Vi måste också lyssna och förstå hur moderna företag arbetar, eftersom de måste lyckas för att vi ska lyckas, säger Eva Eiderström.

Hon tror att en ideell organisation som SNF har lättare att sätta tydliga miljömål än vad Nordiska rådet har i sin Svanmärkning och att det också märks i Bra Miljövals tuffare kriterier.

Nu är 90 procent av alla tvättmedel miljömärkta på ett eller annat sätt. Att välja miljömärkt är en viktig identitetsfråga för många eftersom miljö och hälsa hänger så tätt samman.

- Konsumtion är en förlängning av hur man betraktar sig själv. Vi har indirekta förväntningar på det vi köper och genom att handla miljömärkt känner vi oss kanske också hälsosammare, säger Eva Eiderström.

Än så länge har Sverige varit ensamma om Bra Miljöval men i dag finns ett entusiastiskt nordiskt intresse för märkningen och det är därför symbolen det senaste året har blivit mer internationell genom en falk utan text.

Men det finns några orosmoln på miljömärkningens himmel. Ett är att flera lågpriskedjor satsar på udda tvättmedel som inte är miljömärkta. Under hösten öppnade den tyska kedjan Lidl affärer runt om i Sverige och när SNF på premiärdagen undersökte sortimentet fanns inte en enda miljömärkt vara i hela butiken.

- Lågprismarknaden börjar få genomslag och det underblåses av konsumentminister Ann-Christin Nykvist som aldrig någonsin pratar kvalitet, utan bara pris, säger Eva Eiderström.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.