Fönster mot världen
NATURENS SINNEN * Naturen bjuder liksom ingenjörerna olika lösningar på ett och samma problem. Sveriges Natur kommer under året att berätta om konstruktionerna bakom djurens sinnen. Vi börjar med synen.
För 540 miljoner år sedan föddes det första ögat och därmed inleddes en kapprustning inom djurriket av sällan skådat slag. Tidigare hade djur kunnat vara små, lite tröga eller till och med suttit fast, men ändå överlevt. Med synen kom också uppätarna, rovdjur som aktivt letade upp sina byten. För andra djur blev det plötsligt livsviktigt att antingen själv bli en uppätare eller komma på ett bra sätt att skydda sig.
– Synsinnet satte också igång utvecklingen av hårda skal och muskler för snabb flykt. Det gällde att hänga med i upptrappningen, annars dog man ut, säger Dan-E Nilsson, professor i zoologi vid Lunds universitet med synsinnet som specialitet.
Ögat är en förvånansvärt enkel konstruktion och därför tror synforskare att det inte bara har uppkommit en gång i evolutionen, utan flera. Mellan fem och tio gånger, därom tvistar de lärde. Alla ryggradsdjur verkar i alla fall ha fått sin syn vid ett tillfälle, men en del bläckfiskar, snäckor, havsborstmaskar och spindlar som har liknade ögon har ?uppfunnit? dem helt oberoende av andra.
Två typer av ögon dominerar djurvärlden och det är facettögon och kameraögon. Kameraögat har en lins, medan facettögon, insekternas ögon, består av många delögon som var och en har en lins.
– En bedrövlig lösning, säger Dan-E Nilsson.
För att förklara jämför han med att en liten hamnöppning bara ger lite information om varifrån havets vågor kommer. På samma sätt ger en liten lins bara lite information om varifrån ljuset kommer och det är just det synen bygger på. Flera insekter, till exempel husflugan, har försökt kompensera detta genom att satsa på fler och fler facetter så att nästan hela huvudet är täckt med ögon. Om vi människor skulle ha facettögon, skulle de behöva vara en meter i diameter för att motsvara den syn vi har med våra kameraögon.
– Facettögat är en felinvestering, som är omöjlig att ta sig ur. En biologisk återvändsgränd. Insekter är framgångsrika på andra sätt med sin flygförmåga och sitt hudskelett, men den dag spindlarna också utvecklar dessa specialiteter, är det slut med insekternas storhetstid, säger Dan-E Nilsson.
Text: Cecilia Bertilsson
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.