Sjöbergsvägen löper längs hagmarker och dungar ett stenkast från Edsviken, strax norr om Stockholm. En länga med prydliga kedjehus från 50-talet följer vägen. Längst ut, i nr 27, bor trebarnsfamiljen Romson. Precis som för så många andra husägare är de just nu mycket medvetna om att vintern kostar. Elmätaren snurrar och varmvattnet i elementen pulserar. Romsons har gjort en hel del för att hålla energiförbrukningen nere. Nu gör de av med cirka 25000 kilowattimmar till elpannan och hushållet.

I huset intill, nr 25, bor familjen Jägerholm. Deras gamla oljepanna som värms av en elpatron har förbrukat cirka 37000 kilowattimmar per år. Familjen som bott i huset några år har nu kommit till det läge då de inser att något måste göras. I höstas fick de dessutom beskedet att oljepannan i källaren sjöng på sista versen. Då fick de anledning att agera.

Strax före jul lät de borra ett 170 meter djupt hål på tomten. En värmepump på 7 kilowatt installerades i källaren. Oljepannan och den gamla tanken åkte ut. Jägerholms har nu som mål att få ned energiförbrukningen till cirka 20000 kilowattimmar.

En sådan förbrukning kostar i dag minst 16-17000 kr. Om något år kan samma mängd el kanske kosta 30000 kronor. Det finns i varje fall många som förutspår att vi snabbt går mot tyska elpriser i Sverige, alltså runt 1,50 kr per kilowattimma.

Så nog har villaägare med elvärme anledning att se om sitt hus.

Romsons har under åren isolerat vindsbjälklaget och även fasaden. Spritputsen var så sliten att de beslöt att åtgärda den för några år sedan. Då passade man klokt nog på att lägga på ytterligare isolering. Även källaren är invändigt isolerad.

Jägerholms planerar att också skaffa sig en braskamin och därnäst kommer även för dem en fasadisolering, men den kan ligga en bit fram i tiden.

– Vi är annars ganska sparsamma, vi duschar hellre än badar och har bara nya elsnåla hushållsmaskiner. Men vi har inte lust att idiotspara. Inomhus ska det vara skönt. Bor man i ett gammalt hus får man räkna med en viss energiåtgång, säger Hans Jägerholm.

En vanlig energiförbrukning i ett ursprungligt hus av denna ålder och storlek (drygt 180 kvm) ligger runt 35000 kilowattimmar. Framtidsscenariot för att bo i ett sådant hus är hisnande elräkningar. Om man inte gör något.

När vi vandrar Sjöbergsvägen fram hittar vi flera hus som har bergvärmepumpar. Och det borras och grävs för värmepumpar i landet som aldrig förr. År 2003 installerades mer än 40000 villavärmepumpar. De flesta är bergvärmepumpar.

Värmepumpsbranschen har haft toppår på toppår.

Men egentligen är villavärmepumpen ingen nyhet. Tekniken kom redan i och med kylskåpet. Under energidebattens 80-tal kom den första värmepumpsvågen för småhus. Utvecklingen stannade dock upp till följd av goda tider och höga räntor. Värmepumparna hade också en del tekniska problem och använde miljöfarliga freoner. Det var inte förrän 1995 som marknaden för villavärmepumparna fick ordentlig skjuts.

Då ordnade Nutek en tekniktävling om nya små villavärmepumpar som skulle kunna användas som komplement i hus med direktel. De värmepumpar som vann hade goda prestanda men de drabbades efter något år av kompressorhaverier.

– Ändå var det konstigt nog tävlingen som fick fart på marknaden. Många började förstå vad en värmepump var, säger Martin Forsén på Svenska Värmepumpsföreningen.

I dag är värmepumparna tekniskt stabila. Jägerholms bergvärmepump kostade cirka 130000 kr. Då tog installatörerna också bort den gamla pannan och dess tank. 15000 – 20000 kilowattimmar el kommer pumpen att spara varje år. Man kan räkna ut hur lång tid det tar att spara in pumpen. För Jägerholms del var alternativet en elpanna för 50000.

– Valet blev lätt. Vi hade talat med flera grannar som var så nöjda med sina bergvärmepumpar, berättar Hans Jägerholm.

Men för många är valet inte lätt. I Sverige finns i dag hundratusentals villaägare som tvekar om hur de ska möta de allt högre energipriserna. Det är svårt att ta beslut om stora investeringar. Det finns massor av skäl att tveka.

De prishöjningar vi haft på el och olja är i första hand skattepåslag, en följd av den gröna skatteväxling som miljörörelsen drivit fram. Ett nytt skatteskutt togs nu i årskiftet då elskatten höjdes ytterligare.

Utredningar har uppmärksammat att den gröna skatteväxlingen inneburit att särskilt villaägare kommit i kläm. De har drabbats av kraftigt ökade kostnader för värmen men inte motsvarande sänkningar i inkomstskatten. Skatteklämman lär bestå. De villaägare som investerar i bättre energiteknik drabbas av höjd fastighetsskatt. Staten talar med kluven tunga och förtroendet för den gröna skatteväxlingen undermineras.

Trösten är väl ändå att det faktiskt går att sänka energiförbrukningen avsevärt i många fall.

Arkitekten Hans Eek kan beskrivas som svensk mästare på energibesparing i bostäder. Han är mannen bakom de uppmärksammande nya radhusen i Lindås som håller värmen helt utan egna värmesystem. (Se Sveriges Natur nr 1-03). Nyligen vann han Göteborgs stads internationella miljöpris.

För några år sedan fick han i uppdrag att hitta åtgärder att minska energiförbrukningen i fyra olika bostadshus i Alingsås. Förbrukningen skulle ned 50 procent utan att investeringskostnaderna fick överstiga de kostnader för energin man redan hade. Allra bäst resultat fick han i en villa som innan åtgärderna förbrukade 35000 kilowattimmar direktel. Efter åtgärderna sjönk förbrukningen till cirka 13000 kilowattimmar.

De åtgärder han vidtog var följande:

– En mindre bergvärmevärmepump på cirka 5 kilowatt installerades

– Vindsbjälklaget tilläggsisolerades

– Fönstren tätades, särskilt mellan karm och hus

– Energisnåla hushållsmaskiner installerades

Värmepumpen var liten och billig men klarade ändå en stor del av värmebehovet. Värmeisoleringen var dålig från början så där fanns mycket att hämta.

Receptet gäller fortfarande. Men självklart har hus av olika årgångar olika förutsättningar.

– Att spara energi blir bara mer aktuellt. För tio år sedan hade man kanske råd att göra av med 30000 kilowattimmar. I dag har vi inte det.

Själv bor han i ett radhus byggt på 70-talet. Det drar cirka 8000 kilowattimmar per år.

– Men då både eldar jag, använder solfångare och har extra isolerglas i fönstren. En normal förbrukning för ett trimmat hus bör ligga kring 14000 kilowattimmar.

Familjen Romson planerar för sin del att sätta in en tredje glasruta i fönstren, ytterligare förbättra isoleringen på vinden och installera en braskassett i öppna spisen för att bättre ta hand om värmen kalla dagar.

– Kommer vi ned till 20000 kilowattimmar är jag nöjd, säger Jonas Romson.

De två familjerna på Sjöbergsvägen ser ut att nå samma mål med olika metoder. En kombination av metoderna skulle ge riktigt snåla hus. Men vägen dit skulle bli dyr. Allt för dyr?

Text: Carl-axel Fall

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.