Så fixar vi klimatmålet

MILJÖPOLITIK * SNF visar i två nya studier att det är fullt möjligt att minska Sveriges koldioxidutsläpp med drygt 15 procent på tio år. Det skulle göra oss till ett verkligt föregångsland och ge svensk industri konkurrensfördelar.

Artikel 2004-2 Anders Friström

Under 2004 ska den svenska klimatpolitiken omprövas. Målet i dag är att utsläppen av växthusgaser i Sverige, i medeltal för 2008-2012, ska vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. År 2001 hade vi minskat utsläppen med cirka en procent, räknat som medelvärde fem år bakåt. Vi har således en bit kvar till målet.
Starka näringslivsintressen trycker på för att Sverige istället ska ändra sitt klimatmål till en ökning med fyra procent. Det är den nivå som EU och Kyoto-protokollet medger. Man vill också att Sverige ska tillåta användning av "flexibla mekanismer", det vill säga att företagen och länderna gör utsläppsminskningar i andra länder istället för åtgärder på hemmaplan.
Samtidigt ringer alarmklockorna om den annalkande klimatkatastrofen allt högre. Forskarna är överens om att det krävs mycket kraftiga minskningar av utsläppen av växthusgaser för att klimatförändringar ska kunna undvikas.
- Sverige har lägre utsläpp per invånare än de flesta i-länder, säger Svante Axelsson, miljöekonom och generalsekreterare i SNF. Om vi går före med energieffektivare teknik och utfasning av fossila bränslen får det extra stor betydelse som ett föregångsexempel för hela världen. Samtidigt får svensk industri ett teknikförsprång i klimatomställningen.
SNF anser att det svenska klimatmålet bör skärpas. Målet bör vara mellan 10-15 procent lägre utsläpp till 2010, jämfört med 1990.
Föreningen har tagit fram två studier som visar att det inte bara är möjligt, utan ganska lätt, att nå det målet.
Trafikens utsläpp av växthusgaser har ökat med åtta procent sedan 1990. De tunga godstransporterna står för en stor del av ökningen.

SNFs studie av transportsektorn innehåller en lång rad konkreta förslag för att nå åtminstone tio procent mindre utsläpp av växthusgaser till år 2010 från denna sektor. En del förslag är åtgärder som snabbt kan ge resultat: sänkta hastighetsgränser och skärpt trafikövervakning, landningskatt på inrikesflyget, krav på att en viss andel av oljebolagens försäljning ska vara förnybara bränslen och höjda skatter på bensin och diesel, i utbyte mot sänkt skatt på arbete.
SNF föreslår vidare en koldioxidrelaterad registreringsskatt för nya bilar.
Förmånsbilssystemet bör på sikt slopas och kilometerskatt för tunga fordon införas (se SN 5/03). Ändrade reseavdrag och bidrag till förbättrad kollektivtrafik är andra mer långsiktiga förslag. Syftet är att på sikt få en bränslesnålare bilpark och förändrade transportmönster.
- Trafiken i Sverige beskattas lägre än i något annat EU-land, samtidigt som vår bilpark är betydligt bränsletörstigare och tyngre än EU-genomsnittet. Därför borde det finnas utrymme för såväl höjda skatter på fossila drivmedel som miljörelaterad fordonsskatter, säger Mona Blomdin Persson, miljöchef på SNFs rikskansli.
SNF tycker att diesel- och bensinbilar bör beskattas efter samma principer. I dag kan fordonskatten vara flera tusen kronor högre för dieselbilar samtidigt som dieseln är billigare än bensinen. Dieselbilar har lägre koldioxidutsläpp, samtidigt som de har högre utsläpp av hälsofarliga kolväten.
Energiskattedelen av drivmedelspriset ska motsvara drivmedlens miljökostnader, exklusive klimateffekten, vilket skulle innebära en liten sänkning för bensinens del och en kraftig höjning för dieseln. Därtill kommer koldioxidskatten, som för trafikens del behöver höjas från dagens 91 öre till 150 öre per kilo. Dessutom tillkommer en "tätortsfaktor" för avgasernas hälsopåverkan i städerna. Totalt skulle enligt SNFs studie bensinen behöva höjas från dagens cirka 9,50 till 11,30 kronor och dieseln från cirka 8,20 till 13,75.
- Dessa förslag kan tyckas dramatiska, säger Mona Blomdin Persson. Men på lite sikt anpassar hushållen sina kostnader genom att skaffa sig bränslesnålare bilar.

Koldixoidutsläppen från el- och värmesektorn har minskat kraftigt under 1990-talet. 2001 var biobränsleandelen i den svenska fjärrvärmen 57 procent. Dock kvarstår en del kol- och oljeeldning eftersom man kan bokföra det som elproduktion och därmed slippa undan koldioxidskatten. Täpper man till det kryphålet och belägger torven med full koldioxidskatt kan utsläppen från energisektorn enligt SNFs studie minska med ytterligare 2,7 miljoner ton till år 2010.
Oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler har halverats sedan 1990 genom att den är belagd med full koldioxidskatt. Med fortsatt koldioxidskatt på nuvarande nivå förväntas denna sektor minska sina utsläpp med ytterligare 30 procent, eller 1,8 miljoner ton, till år 2010.
Den energiintensiva industrin, vars koldioxidutsläpp omfattas av EUs handelssystem (se SN 2/03), riskerar med den föreslagna nivån på tilldelning av utsläppsrätter att öka sina utsläpp med cirka 4,7 miljoner de kommande tio åren.
- SNF anser att även denna sektor bör kunna minska sina utsläpp med mellan fem och tio procent, Säger Svante Axelsson.
Om undantaget från koldioxidskatten för större delen av industrin tas bort, såsom SNF föreslagit (se SN 4/03), kan övrig industri förväntas minska sina utsläpp med två miljoner ton. Åtgärder mot andra växthusgaser: metan från soptippar, lustgas från industrin och olika växthusgasutsläpp från jordbruket kan ge ytterligare besparingar på fyra miljoner ton.
Sammantaget skulle alla dessa åtgärder kunna spara motsvarande cirka 11,9 miljoner ton växthusgaser, räknat i koldioxid, en minskning jämfört med i dag på cirka 19 procent.
- Tar vi bort skatteundantaget för den vanliga industrin och höjer den energiintensiva industrins koldioxidskatt något kan vi få dessa positiva effekter, säger Svante Axelsson. För merparten av näringslivet handlar det om försumbara kostnader.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.