Stor marknad blir större

Köpcentrat Valbo utanför Gävle ska växa. Det vill i varje fall stadens politiker. Förlorarna är konsumenter utan bil och kanske stadskärnorna i regionen. Och miljön förstås.

Artikel 2004-2 Carl-Axel Fall

Det var sent 60-tal och ett köpcentrum ute på åkern något helt nytt. Ändå byggde man. Då fanns bara ett trevande försök i Kungens Kurva i Stockholm och så detta Valbo som ligger strategiskt längs riksväg 80 mellan Gävle och Sandviken.
Det var ännu ganska glest med bilar på vägarna. Men handeln sköt fart. Valbo köpcentrum har sedan haft sina upp- och nedgångar. För några år sedan var det ned. Men så kom Ikea och de butiker som börjat känna av nedgången vädrade morgonluft.
I dag ligger ett förslag om en stor utbyggnad av Valbo köpcentrum. KF Fastigheter vill bygga och Gävle kommun driver på. När detta läses kan översiktsplanen vara antagen och då är första steget mot ett förverkligande taget.
Men det blir ingen promenadseger för Gävle kommun. När vi besöker Valbo köpcentrum en lönefredag i februari är alla vi möter emot en utbyggnad. Vi träffar bara en som är helhjärtat för - biträdande butikschefen för Willys.
- Om vi inte satsar här kommer Söderhamn eller Falun att ta över. Vi har ett attraktivt läge. Blir det mer fart här så kommer folk. Men om jag inte jobbat här hade jag kanske tyckt annorlunda, säger Johnny Lindberg.
Även om ingen vet säkert så verkar en majoritet av befolkningen i området vara emot en utbyggnad. Flera remissinstanser har också gått emot Gävles planer. Länsstyrelsen i Gävleborg är kanske den tyngsta avstyrkaren.
Carina Blank är kommunalråd (s) i Gävle. Hon ser utbyggnaden av Valbo som en avgörande fråga för Gävles utveckling.
- Ett utbyggt Valbo ska innehålla volymhandel som byggmarknader och vitvaror. Det är helt klart bilburen handel. Med en utbyggnad skulle vi få nya företag hit som tidigare inte funnits norr om Dalälven. Valbo har ett idealiskt läge där vi kan utnyttja befintlig trafikstruktur.
Enligt kommunens beräkningar kommer trafiken att öka med 3500 bilar dagligen - en kraftig ökning av dagens flöden. Är inte det att skapa miljöproblem?
- Har man en tydlig profil på handeln behöver det inte bli så. Vi samlar volymhandeln i Valbo. Bygger inte centrum kors och tvärs. Det skulle leda till ökande bilism och miljöproblem, inte detta.
I dag finns en politisk majoritet för ett utbyggt Valbo i Gävle kommun. Men oppositionen är också stark. C, v och mp är emot. Socialdemokraterna är kanske inte helt eniga. Den kommunala förvaltningen och kommunledningen har stångats.
Naturskyddsföreningen i Gävleborg har en längre tid drivit opinion mot en utbyggnad. Nu innan behandlingen i kommunfullmäktige delar föreningen ut broschyrer och ställer skriftliga frågor till alla ledamöter i kommunfullmäktige om utbyggnaden.
Naturskyddsföreningen ansluter till Länsstyrelsens syn och pekar på miljöproblemen med en ökad bilism, förlusten av viktig jordbruksmark och att man inte vet hur en utbyggnad påverkar regionen i stort. Dessutom finns det en uppenbar risk att det inte bara blir skrymmande handel, berättar Per Olof Erickson, ordförande för SNF i Gävleborgs län.
- Vi kör nu på lite extra för att påverka osäkra ledamöter att våga gå emot.
I Sandviken, som ligger en och en halv mil från Valbo är man i full färd med att tänka ut motdrag för att behålla handeln. Derek Lewis är stadsarkitekt i Sandviken. Han tycker att planerna för Valbo följer ett förlegat mönster:
- Jag säger inte att Valbo är helt fel, men detta är ad-hoc-planering. Det är olyckligt att man inte ser över konsekvenserna för regionen som helhet. Vi måste samverka mer över kommungränserna. Det är dags att ta ett större grepp, som på 60-talet när vi började planera det moderna samhället.
Derek Lewis vill bland annat att debatten om stadskärnorna ska föras så som i en del andra länder, bland annat USA. Men han tycker att Gävle i dag har en bra och livaktig stadskärna. Då är Sandviken mer illa ute.
Sandviken ser nu över handelsstrukturen för alla sina tio tätorter. I själva huvudorten planerar man att satsa på ett stadskärnecentrum. Man vill bygga små trevliga uterum med caféer och restauranger och försöka få hit lagom stora handelskedjor. Det är i varje fall Derek Lewis förslag.
Derek Lewis ser Valbo som en brännpunkt för en ny debatt om hur handeln ska utformas där bland annat hållbarhet och kontroll på trafikströmmarna får större tyngd.
Handelsmännen i Sandviken har tillsatt en särskild centrumutvecklare. Hon heter Carina Rask.
- Valbo lever på att människor upplever besöket där som turism. Den fortsatta utvecklingen för ett sådant centrum är biografer, restauranger och nöjesliv. Vi kan inte konkurrera om dem som vill turista, men vi kan erbjuda bra service och mysig miljö, gratis p-platser och bättre hyresvillkor för butiksägarna.
Butikshyrorna i Sandviken ligger på en tredjedel av dem i Valbo. Kommunen har en befolkning som är mer köpstark än gävleborna och en positiv befolkningsutveckling.
- Av konkurrens blir man bra. Vi kommer att bli väldigt bra med de idéer vi nu arbetar med här, säger hon.
Hur det kommer att gå för Sandviken och den fotgängarvänlig stadskärna man siktar till vet vi först om några år. Mer näraliggande är då att handelns utveckling också lett till glesbygdsproblem i städerna. Även om Gävle i dag har ett attraktivt centrum så har staden flera nyblivna ödetorg.

Vi besöker Brynäs, en gång en livfull stadsdel bara ett stenkast från Gävle central. Här står nu det vänliga torget från 50-talet öde sånär som på en pizzeria och en blomsterbutik.
Så sent som i höstas fanns här en stor Ica-butik. I dag gapar skyltfönstren tomma. Postens har gjort det länge. Här träffar vi pensionären och ordföranden i Brynäs pensionärsförening Gunhild Bernhardsson. Hon är upprörd för att hon och hennes vänner numera bor utan livsmedelsbutik och med en allt sämre service, samtidigt som hyrorna är lika höga som förr.
Gunhild Bernhardsson är brynäsbo sedan 55 år.
- När jag flyttade hit fanns affärer i varenda gathörn. Det fanns bagerier, sybehörsaffärer, banker, apotek, post, ja allting.
I dag är allt borta. När Ica-butiken försvann fick hon ta emot över 40 samtal första dagen av uppretade Pro-medlemmar.
- Vi har så många gamla här i Brynäs som har svårt att ta sig till city eller till Seglet där det finns livsmedelsbutiker.
Gunhild, som inte har någon bil, har stått på torget och demonstrerat mot försämringarna. Hon har bråkat med tekniska kontoret för att få bussar som ska passa för resor in till city.
- Jag har ont i knäna och svårt att gå långt. Men många har det värre än jag. Jag får ändå hjälp av min son när jag behöver resa.
Gunhild är själv politiskt aktiv och hon tycker att det inte bara är kommunens fel att det blivit som det blivit.
- Även affärskedjorna har gjort fel. Ica-butiken i Brynäs bara växte och växte tills den sprack. Man borde ha mindre butiker.
Hon vet att det bara är de äldre som kan få en ändring till stånd. De unga har sina bilar och tar lätt på problemen.
Vad säger då kommunalrådet Carina Blank om Brynäs?
- Att det blivit som det blivit beror på hur trafikstrukturen utvecklats och att handeln inte varit avpassad för den nya situationen i områden som Brynäs.
Hon tror dock att problemet kommer att lösas. Hon tycker att man kan jämföra med miljonprogrammet - den satsning på nya bostäder som regeringen tog på 60-talet då Sveriges förorter började byggas.
- Likadant är det nu. Vi behöver en ny sorts butiker, och de kommer. Butiker med ett mindre sortiment, inte så stora förpackningar och en ny rationell struktur i grosshandelsledet.
- Äldre är oftast friska och aktiva. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att pensionärer organiserar och startar gemensamhetsföretag, varför inte butiker?
Just för Brynäs är hon inte orolig. Hon har fått signaler från det kommunala bostadsbolaget att nya butiksägare är på gång att etablera en liten butik.

Optimism och tro på marknaden är alltså kommunalrådet Blanks recept. Men än har ingen i Brynäs eller andra drabbade stadsdelar sett någon ljusning. Kräftgången fortsätter.
Det finns många Gävle i Sverige. Städer i klassen 100000 innevånare som har en trafikstruktur där vissa lägen blir guldgruvor för handeln att exploatera. Men Gävle är speciellt för att frågan diskuteras så livligt och för att synen på trafiken som styrinstrument börjar ifrågasättas. Kanske är Gävle också speciellt för att ett utbyggt Valbo så uppenbart leder till förstörelse av jordbruksmark. Det är något som många av de kunder vi träffar i Valbo påtalar. Börje Östlund från Hedesunda är en av dem.
- Valbo är jättebra som det är. Nära till p-platser, praktiskt. Men Valbo ska inte byggas ut och jordbruket ska vara kvar. Vi behöver jordbruket att titta på och lära våra barn om.
Kanske hör jordbruket rent av till den turistiska upplevelsen?

Jordbruket intill sköts av bröderna Wretblad som nu oroligt väntar på kommunens beslut. Blir utbyggnaden av kan de inte ha sina kor kvar. Kor och moderna butiker går inte ihop.
Bo Wretblad tar emot i sitt stora kök. Korsordet i Land är nästan helt löst. Men han är arg.
- Det finns ännu några politiker som lyssnar på oss som berörs, men de flesta bara kör, de läser inte ens på, säger Bo Wretblad.
- Jag har 50 mjölkor och producerar 1000 ton livsmedel per år. Lantbruksnämnd och länsstyrelsen har påpekat att min mjölk behövs för att Gävleortens mejeri ska kunna vara garanterad försörjning av mjölk. Men det bryr man sig tydligen inte om. Gävle kommun kommer inte till möte ens när LRF kallar.
Han tycker att Gävle saknar en genomtänkt markanvändningsfilosofi.
- Ska vi bevara mångfalden krävs det ett fungerande jordbruk. Här har vi ett som dessutom ligger nära tätorten.
- Vi har ännu ovanligt gott om svalor, tofsvipor och storspov. Jag förstår väl att planerarna inte bryr sig om fåglar, ta det mer som en bild av ett attraktivt landskap. Vi har också mycket fritidsaktiviteter här med en stor ridgård bland annat. Många älskar området.
Bo Wretblad är också en säker observatör av trafiken. Han ser köerna på helgerna och tror att trafikframtiden kan bli brutal.
Men vad bryr sig planerare och politiker om?
Ica-Maxi, KF, On-Off?

www.snf.se/verksamhet/trafik/externhandel

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.