Vilka ärevarv! I år har vi två stolta 50-åringar på Gotland. Vår krets fyller 50 år och Lilla Karlsö köptes av SNF för 50 år sedan. Några verkliga naturentusiaster som ville rädda Lilla Karlsö från exploatering och bevara den orörd för framtiden lyckades att genomdriva köpet. Samtidigt bildades Naturskyddsföreningen på Gotland.Själv har jag varit engagerad i SNF sedan början av 70-talet och är numer gotlänning och ny ordförande i Gotlandskretsen. Jag är också delaktig i verksamheten på Lilla Karlsö tillsammans med min man Björn. Varje gång vi är på denna fantastiska ö sänder vi tacksamma tankar till dem som såg till att den räddades. Tack!Om man tittar på vad naturvårdsförespråkare i hela vårt land lyckats genomföra så kan det låta som ett triumftåg. Nu finns det ett Naturvårdsverk, det finns naturvårdsavdelningar på länsstyrelser och kommuner, det finns naturvårds- och miljöprogram i alla politiska partier, det har bildats en mängd naturreservat och naturskyddsområden (även om det fortfarande är för få), det har inrättats Natura 2000-områden, det betalas ut miljöstöd till jordbrukare ? ja listan kan göras lång.

Behövs det då en Naturskyddsförening fortfarande? Jo mer än någonsin! Hoten till exempel mot våra oexploaterade stränder, gammelskogar och gotländska kalkhällar är lika stort i dag. Naturen behöver alltid ambassadörer och försvarsadvokater som ser på allt ur ett långsiktigt perspektiv. Naturvård handlar inte om mandatperioder, inte om kortsiktigt ekonomiskt tänkande eller att hänga på tillfälliga?trender?. Det handlar om småkryp, om rastande fåglar, om växter – både rödlistade och ?vanliga?. Det handlar om naturtyper och viktiga miljöer, om att natur ska finnas kvar, inte bara ett tag utan för all framtid. Det finns ett bra citat som inte kan upprepas tillräckligt många gånger: ?Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, vi har lånat den av våra barn.? Så visst behövs vår förening i 50 år till, och 50 år, och 50 år ?

Text: Ann-catrin Hjernquist, ordförande i Naturskyddsföreningen på Gotland

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.