Förvånande fenomen

NATUREN ANFALLER: Kanske har vi för lätt att låta oss överraskas av naturens nycker. Är det inte så att naturen hyser en hel del dramatik helt naturligt? Så funderar Sofia Härén en dag då hösten försvann.

Artikel 2004-4

Det var precis i början på oktober. På morgonen hade det varit en viss krispighet i luften, men en tjock tröja under höstjackan värmde när jag cyklade till föreläsningen. Nu hade det gått ett par timmar och snön föll tungt från de låga, grå molnen. Det började redan virkas ett vitt täcke på gräsmattorna och många träd såg ut att huttra i fortfarande gröna bladverk. När kvällen kom var hela staden insvept i tjock, vit snö och jag hade en stark känsla av overklighet. Det hade blivit vinter på mindre än ett dygn och jag kände mig - smålänning som jag är - bestulen på en hel årstid. Visst älskar jag snö och is, annars hade jag nog inte flyttat upp hit till Umeå, men inte så här tidigt. Vart tog de flammande färgerna vägen, och den fuktiga doften av jord? Det var inte rättvist.
Vi blir ofta väldigt förvånade när vi drabbas av olika fenomen i naturen. Antingen de nu är ?naturliga? eller orsakade av våra egna aktiviteter. En av mina föreläsare i naturgeografi sade en gång att det egentligen inte finns några naturkatastrofer. Händelser som orkaner och jordbävningar är oftast inga katastrofer i naturen, den återhämtar sig ganska snabbt. Det är när naturens humörväxlingar inträffar där människan har byggt samhällen som det blir problem. Våra hus faller samman på oss och gator rivs upp.
Det är förstås tragiskt när det händer katastrofer, särskilt som det ofta drabbar de samhällen och människor som redan lever på gränsen. I Bangladesh är det de fattigaste som lever på de lägsta platserna i floddeltat som löper störst risk att drabbas av översvämningar. De måste leva med vetskapen att de kan förlora sitt hem och alla ägodelar till vattenmassorna. Naturen behandlar alla lika. Men de rika och privilegierade kan välja var de ska bo. Vi, de rika alltså, blir förvånade när naturen inte vet sin plats utanför vårt samhälle. När en flod väljer att släppa loss sitt vatten mitt i våra städer står vi med gapande munnar och tror inte våra ögon.
På många sätt är naturen så mycket mer komplicerad än vi kan drömma om. Ett exempel är väl den nya strängteorin, som så vitt jag har förstått beskriver vad som finns inne i atomernas partiklar. Enligt den innehåller vårt universum elva dimensioner. Det övergår mitt förstånd och begreppsvärld, men jag kan ändå acceptera att forskarna kan ha rätt. I framtiden kanske vi kan få svar på det som i dag kallas flummigt och paranormalt. Egentligen är det kanske helt enkelt naturvetenskap.
På andra sätt är naturen väldigt enkel. De flesta företagsledare och politiker borde kunna förstå sambanden. Pumpar vi ut gifter i miljön kommer de snart att hamna i oss själva och göra oss sjuka. Det är inget mysterium. Om vi hårdgör marken i alltför stor utsträckning och avleder allt vatten ner i floden kommer den att stiga mer och snabbare vid stora regnmängder. Kanske kommer den att svämma över och lägga sina omgivningar, våra samhällen, under vatten. Det krävs inga komplicerade modeller för att inse det.
Jag har turen att leva i en världsdel som sällan råkar ut för större omvälvande händelser. Naturen är ganska stilla och förutsägbar. Så förutsägbar att jag blir upprörd när det snöar någon månad tidigare än normalt.
Naturen kan tyckas nyckfull och våldsam ibland men den är inte grym, den följer bara sina lagar. Lagar som vi inte kan sätta oss över hur mycket vi än klagar. Vi har redan en stor del av naturens lagbok framför ögonen och ändå blir vi så förvånade.

Text: Sofia Härén

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.