Om man åker på raka vägar norrut från Östersund, siktar in sig på grusvägen till Kälom och där tar av på en slingrig halvmilaväg med gropar och stenar, kommer man så småningom till en förfallen träbyggnad vid älven. Långforsens gamla kraftverk, byggt 1917. Sedan slutet av 80-talet har kraftbolaget Jämtkraft velat bygga om kraftverket. Naturvänner och sportfiskare har kämpat emot.Och en fin vinterdag i januari i år firade miljövännerna. Regeringsrättens dom hade fallit. Den sa att regeringens tidigare klartecken för utbyggnaden av det gamla kraftverket inte var lagligt. Att Jämtkraft skulle ta ut tre, kanske fyra gånger mer vatten från forsen än tidigare skulle orsaka ?mer än obetydlig skada?.Regeringsrätten lämnade dock en möjlighet till regeringen att bereda ärendet på nytt.I maj i år kom så Jämtkraft med en reviderad ansökan där man bland annat säger att merparten av lokalbefolkningen är för en utbyggnad.

Detta påstående är sakligt sett en överdrift, men det stämmer att delar av befolkningen vill ha ett nytt kraftverk. Orsaken till stödet för kraftbolaget står att finna i en dialogprocess som startades av Jämtkraft under 2003. Bolaget var då nära nog säkert på att kraftverksbyggnaden skulle bli av, men man behövde ändå ett bättre stöd hos befolkningen. Jämtkraft anlitade därför miljökonsulter hos Det Naturliga Steget. En rad möten med befolkningen hölls. De handlade dock ytterst lite om kraftverksbygget utan främst om hur bygden i övrigt skulle kunna få fart.Dialogprocessen är sedan länge avbruten. Flera organisationer hoppade av. Jämtkraft vann dock en del sympati för sitt tal om allmän utveckling, till exempel bättre belysta byvägar. Jämtkraft har inför den sista striden samlat namn hos organisationer och personer som knappast har med älven att göra.- Jämtkraft har till stora delar fejkat en namninsamling och fått företrädare för de mest perifera organisationer att skriva på. Men helt klart är de flesta i bygden emot utbyggnaden. Flertalet remissinstanser är emot, vi har fler namn på våra listor och en undersökning från Mitthögskolan visar att 64 procent är emot projektet, säger Annkristin Holmberg, ordförande för SNF-Jämtland.Nyligen uppvaktade SNF och andra miljöorganisationer miljödepartementet med nya namnlistor.Opinionen kan spela en roll för regeringens kommande beslut. Miljöjuridiskt talar dock allt för en levande fors. Nedre Långan är starkt skyddad, dels som riksintresse – älven har dessutom skydd enligt samma regler som våra nationalälvar. Den är också avsatt som ett Natura 2000-område. Om man trots det starka skyddet tillåts strypa stora delar av forsen kan man undra vilka vattendrag i Sverige som överhuvudtaget har skydd mot utbyggnad?Sedan två år är kraftverket helt taget ur bruk. Långforsen strömmar relativt opåverkad. Fisket har tagit sig och lockar nu sportfiskare ungefär i samma omfattning som älven gjorde före de stora kraftverksbyggena uppströms. Älvvännerna menar att det är i turismen som bygdens framtid finns.- En oreglerad älv ger fler arbetstillfällen än en reglerad. Det är ju älven som lockar folk, säger Annkristin Holmberg.Text: Carl-Axel Fall

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.