Snabbaste sinnet

NATURENS SINNEN * Känseln "mailar" meddelanden rekordsnabbt när fara hotar. Men den kan också vara ett finstämt precisionsinstrument för balans, tolkning av omgivningen eller punktskriftsläsning.

Artikel 2004-4

Finns det någon mer uttjatad fråga än: Hur känns det? Och någon mer tråkig respons: Bra! Fast det egentligen finns massor av intressantare svar, eftersom vi hela tiden känner saker både från världen därutanför och omgivningarna därinuti. Varmt, kallt, skoskav, vind mot huden eller om man råkat hamna upp och ner. Känselsinnet verkar vara så viktigt att troligen alla djur har det. Till och med de allra enklaste djur som mossdjur och flagellater kan uppfatta om de simmar mot någon annan varelse. Fiskar och groddjur är fenor på känsel. De har fåror längs kroppen som är fyllda med känselkroppar och när vattnet far genom kanalen får djuret veta hur vattnet strömmar och vågorna rör sig. Mest intressant är att de också kan läsa av sin omgivning på avstånd, som en slags känselfjärrkontroll, vilken kan vara fiffig om man vill fånga ett byte.
-Vi ryggradsdjur förlorade tyvärr denna smarta lösning när vi gick upp på land, säger Almut Kelber som är docent i sinnesbiologi vid Lunds universitet.
- Men vi har en rest kvar i innerörat där vätska och dess strömning känns av våra hörselceller.
Medan andra sinnen fångar sina intryck från speciella organ som näsa, ögon och öra, så jobbar känselsinnet med hela kroppen. Djuren har uppfunnit två sätt att hämta intryck från omvärlden. Det ena är hårceller, som känner av omgivningen med ett eller flera strån, det andra är ganglionceller, som hänger med ena änden i hjärnan eller ryggraden och den andra mot kroppens utsida. Känseln är rekordsnabb. Den?mailar? sina meddelanden genom jonkanaler och är bokstavligt talat tusen gånger snabbare än både lukt- och synsinnet. Just kvickhet är ju nödvändigt för att då och då klara livhanken, när man är alldeles i närheten av en fara.
Vår kropps känsligaste delar finns på händerna, i ansiktet och genitalierna. Och dessa kroppsdelar tar därför mest plats i vår hjärna. I huden finns flera olika nervceller som är bra på olika saker, en del till och med så finstämda att de kan läsa punktskrift. Ryggen är okänsligast, där kan en nervcell få jobba på flera kvadratcentimeter, medan cellerna i fingertopparna ligger tätt, tätt, på varje millimeter.

Text: Cecilia Bertilsson

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.