Det tystnar på fågelskären

MÅNGFALD * Tiotusentals fåglar har dött längs våra svenska kuster de senaste åren. Utan att det har väckt särskilt stor uppståndelse. Men nu börjar allt fler lyssna till Le Carlsson, naturvännen från Ronneby som larmat sedan länge.

Artikel 2004-5 Karin Didring

Le Carlsson från Ronneby Naturskyddsförening såg tidigt hur allt fler fåglar i Blekinge skärgård dog på ett underligt sätt. De drabbades av förlamningar i ben och vingar och gick en långsam, plågsam död till mötes, utan möjlighet att äta eller dricka. Han försökte under flera år påpeka problemet för myndigheterna och fick till slut till stånd ett samarbete med Torsten Mörner vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), som analyserade de döda fåglar som Le samlade in.

Fågeldöden observerades först i Blekinge, men nu tystnar det på fågelskären längs hela Östersjökusten, och även i Vänern, Mälaren och andra stora sjöar. Uppskattningsvis 10000 fåglar dör varje år. Sjukdomen drabbar alla arter i och kring fågelkolonier men är ojämnt spridd med stora variationer mellan närbelägna skär.

Den 20 augusti i år bjöd miljöminister Lena Sommestad berörda myndigheter och forskare till ett möte om fågeldöden och dess orsaker. En ny utredning tillsattes, där SVA i samarbete med Naturvårdsverket ska sammanfatta kunskapsläget om epidemin. Många forskare och experter anser ändå att det har tagit för lång tid innan man börjat ta reda på orsaken till den ökande fågeldöden.

Lars Lindell på Sveriges Ornitiologiska förening tycker ändå inte att reaktionerna varit så långsamma.

- Det tar tid att förstå den här typen av skeenden. En studie som pågått under några år i Bohuslän har kommit fram till att det är naturligt att om-kring fyra kolonier per säsong dör. Man skjuter ju redan trutar för att de anses vara för många, men kanske kan detta ändå ses som en varningsklocka på att något håller på att ske. Kan det spridas till mer känsliga arter, som tordmule och sillgrissla?

Lindell menar att man kanske borde lagt ner mer jobb på frågan men att perspektivet måste vara bredare.

- Det dör cirka en miljon fåglar i jordbrukslandskapet på grund av dåliga brukningsmetoder varje år. Då kanske inte det här är en så stor händelse.

Le Carlsson å andra sidan är mycket upprörd:

- Detta stora lidande som pågått år efter år har rönt beklämmande lite uppmärksamhet hos miljömyndigheterna. Man träter om vem som har det egentliga ansvaret och visar ett ointresse och en flathet som gränsar till likgiltighet. Man ställer inte heller ekonomiska resurser värda namnet till vetenskapens förfogande.

Sedan 1985 har länsstyrelsen i Blekinge fortlöpande studerat fågellivets utveckling i skärgården genom att ta enstaka stickprov. Varje år har länsstyrelsens tillsynsmän rapporterat iakttagelser från sina respektive områden men utan den kontinuitet och ständiga närvaro som tydligen krävdes för att uppmärksamma vad som skedde med skärgårdsfåglarna. Istället var det alltså Le Carlsson som såg hur det stod till på öarna. Han hade under flera år länsstyrelsens uppdrag att inventera en skarvkoloni i Bräkne Hoby skärgård.

Under våren 2000 upptäckte han de första sjuka fåglarna. Många uppträdde förvirrat och drabbades av kramper och det kunde vara hundratals döda fåglar på en enda ö. Fågeldöd orsakad av fågelkolera och salmonella hade tidigare rapporterades från Gotland och Visingsö, men nu verkade symptomen inte stämma med dessa sjukdomar.

Orsaken visade sig i några fall vara botulism, en sjukdom orsakad av bakterier som under syrefria förhållanden producerar ett starkt gift som skadar djurens nervsystem. Varför bakterien slog till i sådan omfattning just nu kunde man emellertid inte förklara.

Året därpå såg man åter ett liknande scenario, men denna gång visade sig bakterierna vara helt oskyldiga och istället antogs epidemin bero på något virus.

Under 2003 fortsatte fågeldöden och totalt under året noterade man 2500 döda fåglar av 24 olika arter i Blekinge skärgård. Fåglarna drabbades proportionellt till hur många individer som fanns i områdena, 80 procent av de döda djuren var gråtrutar.

Forskarna har undersökt alla kända infektionssjukdomar, alggifter och likande. Den teori som SVA och Naturvårdsverkat nu arbetar efter är att epidemin orsakas av brist på B-vitaminet tiamin. Brist på just detta ämne tros ha varit upphovet till sjukdomen M74 hos lax under 90-talet och skulle kunna vara boven i dramat även denna gång. Forskarna lutar åt att det är något ämne i miljön som orsakar B-vitaminbristen.

- Antingen är det någon form av utsläpp som kommer från oss människor eller ett ämne som någon mikroorganism har producerat. Egentligen vore det konstigt om det inte vore något som kommer från våra reningsverk, exempelvis hormoner eller antibiotika, säger Torsten Mörner vid SVA.

Orsaken är dock inte nödvändigtvis en och samma för alla fåglar. Hos vissa har man till exempel hittat spår av botulism och hos andra inte.

- I många fall verkar det finns samband med B-vitaminbrist eftersom fåglarna blivit friska när de fått vitaminet. Och även om det visar sig att det är botulism i en majoritet av fallen måste det finnas en anledning till att bakterien plötsligt kunnat växa sig så stark, säger Torsten Mörner.

Förhoppningsvis kan den nya utredningen ge ett exaktare svar på vad som orsakat så många skärgårdsfåglars död. Man ska också se över arbetsmetoderna. För att upptäcka fågeldödens stora omfattning krävdes landstigning på skärgårdsöarna med jämna mellanrum under häckningssäsongen. Det är inget som man vanligtvis gör och därför kunde epidemin fortgå under så lång tid utan att någon insåg hur allvarlig den var.

Vid mötet med miljöministern var man eniga om att ledorden i framtiden måste bli samordning av såväl iakttagelser och forskning, troligen på det kontinuerliga sätt som till exempel Le Carlsson arbetat. Innan man vet vad som är en förändring måste man veta vad som är normalt.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.