Nationalekonomen som var ute och gick med sin lille son, plötsligt ropar pojken till: Pappa titta, där ligger en hundralapp på gatan! Dumheter pojke lilla, om det skulle ligga en hundralapp på gatan hade någon redan plockat upp den.

Detta synsätt har länge präglat svenska regeringars och myndigheters syn på energieffektivisering. De har trott att företag och hushåll effektiviserar i den takt som de finner lönsamt, punkt slut. Med denna naiva marknadssyn missar man att det för en gång skull finns äkta gratisluncher att ta hem. Systembolaget har minskat elanvändningen med 75 procent och tjänar 25 miljoner kronor per år på detta. Volvo har minskat elanvändningen med 30 procent på kort tid.

Genom att använda befintlig teknik på ett smartare sätt kan pengar frigöras till annat och miljöbelastningen minska. Enligt flera experter är det möjligt att halvera energiåtgången i både befintlig och ny bebyggelse. Det skulle i landet som helhet innebära besparingar på cirka 40 miljarder kronor per år. Varför sker då inte detta självklara? Det finns ett systemfel i beslutsfattandet hos företag, bostadsbolag och hushåll – ingen har fått till ansvar att sätta sökarljuset just på att tjäna in dessa gratisluncher.

För att investeringar i energieffektiv teknik skall bli lika ekonomiskt hett som att satsa pengar i produktion av ny el måste det skapas en marknad för ?negawatt?

Det som behövs är ett tvingande nationellt mål för energieffektivisering på cirka 20 TWh och att energibolagen blir ålagda att genomföra det till säg år 2015. Vattenfall, Sydkraft med flera blir då tvungna att själva investera i energieffektiva åtgärder eller köpa intyg på att någon annan, till exempel ett bostadsbolag, har minskat energianvändningen i motsvarande grad. Så skapas en ny marknad för energieffektiva investeringar. Handel med negawatt skulle kunna bli den extra ekonomiska morot som gör att det som redan i dag är lönsamt också blir verklighet. Så att pappan också får syn på att hundralappen ligger kvar?

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.