Kort om klimat
Artikel 2004-5

Klimatkrav på nya hus

Heta somrar med långa perioder av värme, stormar och skyfall om vintern. Översvämningar. De klimatförändringar som ligger framför oss kommer att ställa nya krav på våra hus.

En storm på 30 sekundmeter kan ta med sig ett flackt tak på 100 kvadratmeter. Sneddrivet regn kan utsätta husväggar för tonvis med vatten under ett år. Extremt varma somrar kan få elförbrukningen att stiga.

De som försäkrar våra hus har just börjat fundera på de nya klimatförutsättningarna.

- Jag tror att vi kommer att ha klimatanpassade nya försäkringsvillkor inom fem år. Men inriktningen blir nog mer på var man bygger snarare än på själva byggdetaljerna, säger Torbjörn Olsson på Länsförsäkringar.

Källa Ny Teknik

Hur mycket släpper du ut?

Klimatlöftet är en webbplats där du genom att svara på enkla frågor om arbete, bostad och resande får fram en

profil över hur mycket du själv påverkar klimatet. Den som vill kan också avlägga ett löfte om att minska det egna bidraget till växthuseffekten. Webbplatsen har funnits sedan 2002 inom ramen för kampanjen klimat.nu. Hittills har cirka 12000 personer givit klimatlöften som motsvarar 10000 ton koldioxid. Nu förnyas klimatlöftet och flyttar över till SNFs hemsidor.

? Läs mer på klimatlöftets hemsida

Flyg stor klimatbov

Flygets snabba tillväxt gör att dess klimatpåverkan blir allt större. I dag står flygtrafik för 1-2 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. På den höjd där flyget gör sina utsläpp har de dock tre gånger så stor klimateffekt som vid marknivå.

2050 kan flyget stå för upp till 15 procent av de totala utsläppen av växthusgaser enligt studien ?Aviation and Sustainability? från Stockholm Environment Institute. Efterfrågan på flygresor har ökat med 9 procent per år de senaste 50 åren och tillväxt förutspås åtminstone 20 år framåt. Under den perioden förväntas antalet flygkilometer tredubblas och antalet flygplan fördubblas.

Fossilenergi får stöd

Fossila bränslen får mest stöd av de 15 gamla EU-staterna (EU15). En granskning gjord av den Europeiska miljöbyrån EEA visade att nästan hälften av stöden år 2001 gick till kol.

Förnybar energi fick totalt mindre bidrag än de traditionella bränslena. Men räknat per energienehet har de förnybara energislagen fått högre stöd.

Tyskland stödde sin kolindustri med 7,5 miljarder euro. Storbritannien och Italien har stöttat naturgasen mest.

Ingen skitfråga

Djurplankton må vara små i sig, men tillsammans utgör de en väsentlig andel av livet i haven. Och de alger som djurplankton äter står för ungefär 40 procent av den koldioxid som tas upp av växter världen över.

- Planktonavföring kan vara nyckeln till att förstå hur mycket koldioxid våra hav kan lagra, säger den australiensiska zoologen Karin Beaumont till tidningen The Courier-Mail.

Om planktonavföringen sjunker till havsbottnen binds kolinnehållet i sediment för tusentals, kanske miljontals år. Om den däremot flyter mot ytan kan koldioxid återupptas i atmosfären och därmed bidra till växthuseffekten.

Beaumonts rön hittills talar inte till klimatets fördel. De vanligaste planktonsorternas avföring tycks vara av den flytande typen.

- Om större delen av planktonavföringen flyter mot ytan betyder det att havet inte fungerar som en kolsänka som kan minska växthuseffekten.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.