Kyoto bara första steget

Kyoto bara första steget

"Kyoto är bara början. För att hejda klimatförändringarna krävs minskningar av mycket större mått." Det säger förre miljökommissionären Margot Wallström.

Skribent Carl-Axel Fall & Anders Friström

Margot Wallström var i fem år EUs miljökommissionär och har i en tuff miljö åstadkommit en hel del inom miljöpolitiken. Den 1 november tillträdde en ny kommission, där är Margot Wallström förste vice ordförande med särskilt ansvar för EUs kommunikation. Här svarar hon på några klimatfrågor direkt från Sveriges Natur.

Kommer du själv att kunna arbeta med miljöfrågorna framöver?

– Inte som förut, men jag kommer att vara nära allierad med min kollega miljökommissionären Stavros Dimas.

Vilka är de viktigaste uppgifterna för EU inom klimatområdet under de närmaste åren?

– Den sänkning av utsläppen av växthusgaser med åtta procent som EU ska genomföra fram till 2012 är bara ett första steg. För att hejda klimatförändringarna behövs globala minskningar av mycket större mått. Den debatten, om det globala samarbetet efter 2012, måste starta redan nu.

Ett framtida system måste ha en bred uppslutning och vara så globalt som möjligt. Även utvecklingsländerna kommer att få delta. Men deras mål måste naturligtvis stå i förhållande till deras specifika situation, inte minst deras ekonomiska kapacitet. Det är detta vi menar med gemensamt ansvar men olika åtaganden. Självklart har u-länderna rätt till en egen utveckling och också rätt att kräva att i-länderna går före och visar vägar.

En annan viktig fråga är handeln med utsläppsrätter. Vi måste se till att handeln inom EU kommer igång den 1 januari 2005, följa upp systemet under den första handelsperioden till och med 2007 och sedan lotsa medlemsstaterna in i den andra perioden 2008-2012.

Vilken potential har handeln med utsläppsrätter att utvecklas till ett användbart styrmedel?

– Det är sant att det i utgångsläget inte såg så bra ut. Utkasten till många fördelningsplaner såg ut att vara tämligen generösa och inte lägga så mycket av ansvaret för de nödvändiga minskningarna på de anläggningar som omfattas av systemet.

Men handelssystemet är vårt viktigaste medel för att uppnå EUs Kyotomål – och kommissionen är angelägen om att det ska bli ett användbart styrmedel. Därför har vi varit, och kommer att fortsätta att vara, stränga i våra bedömningar. De första åtta medlemsstaterna som kommissionen fattade beslut om i juli var tvungna att minska utsläpp med sammanlagt 13 miljoner ton jämfört med vad de hade anmält.

Vilka är i övrigt de viktigaste åtgärderna att ta med i det nya europeiska klimatförändringsprogrammet (ECCP)?

– Ökad användning av förnybar energi inom energisektorn, att främja biobränslen för värme, energi och transport och av mer energisnåla apparater. Men detta kommer inte att räcka. Nya åtgärder måste till. Det behövs en rejäl kraftansträngning från transportsektorn, den enda sektorn med en snabb ökning av koldioxidutsläpp. För energisektorn måste vi fortsätta att arbeta med förnybara energikällor och energisnåla produkter. Vi måste agera på alla plan och i alla sektorer.

Kommer aldrig klimatpolitiken att svida?

– Det blir uppoffringar och kostnader, visst. Men att inget göra kommer också att kosta och risken är stor att det kommer att kosta mycket mer.

Vad tror du är annorlunda i vår miljö om 20 år?

– Oj , mycket kommer att vara annorlunda i stadsmiljön och när det gäller transporterna. Annars gräver vi en grav åt oss själva. Vi kommer att få miljövänligare bilar. Nu är det mycket intressant på gång inom bilindustrin.

Hur ser du på miljörörelsens roll i klimatpolitiken?

– Den är otroligt viktig. Den gör ju ofta ett jobb som vi inte skulle kunna klara oss utan. Jag kan nämna organisationen Birdlife som gett oss nya ovärderliga kunskaper om effekterna av klimatförändringar. Natur, växter och arter har ju ingen egen röst så det är viktigt att någon tar sig an uppgiften att värna arter och biologiskt liv.

Klimatfrågorna har blivit en fråga på hög politisk nivå. Finns det något som den enskilde kan göra?

– Naturligtvis kan var och en av oss göra mycket för att minska utsläppen av växthusgaser, till exempel genom att cykla, åka buss eller tunnelbana till jobbet istället för att ta bilen. Man kan också välja mer energisnåla hushållsmaskiner med mera.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall & Anders Friström
Artikeln publicerades i