Miljönissar håller koll

Miljönissar håller koll

Som en nutida Nils Holgersson skapar projektet Nils överblick över Sveriges natur. Statistiskt utvalda landskapsrutor flygfotograferas och inventeras. Om några år kan man börja berätta om miljöns förändring och människans påverkan.

Skribent Mats Hellmark

Bo Karlsson trycker ned en blågul pinne mitt i ett stenskravel. Centrum för en av Nilsprojektets nordligaste undersökningsytor, i Stordalen strax öster om Abisko. Sedan vidtar fotografering, skattning av arter och täckningsgrader och inmatning av data i handdatorn.

– Vi har haft tur och fått de häftigaste rutorna, säger kollegan Anders Malmsten.

Tillsammans utgör de ett av sju inventerarlag som avverkar landskapsbitar från Skåne till Treriksröset. Slumpen har försett dem med flera speciella och svårtillgängliga miljöer i fjällvärlden. I ett fall låg ett rejält snöklätt stup mitt i prov-ytan.

Annars är målet för Nils-inventerarna det vanliga snarare än det sällsynta. Bo och Anders har också kunnat notera att vissa arter återkommer nästan överallt i vårt avlånga land: tall, gran, blåbär, lingon, kruståtel ?

Nils står för Nationell Inventering av landskapet i Sverige och är den första svenska inventeringen som omfattar alla landmiljöer. Programmet startade i full skala i fjol. Cirka 600 statistiskt utvalda stickprovsytor inventeras inom en femårs-period. Först med flygfotografering av 5×5 km stora rutor, året efter med inventering i den centrala kvadratkilometern. Sedan börjar man om.

– Om tre-fyra år kan vi börja analysera förändring, bland annat med hjälp av historiska bilder som vi köpt in, berättar projektledaren Sture Sundqvist vid SLU i Umeå.

Målet är att öka förståelsen för hur människans bruk av naturen påverkar den biologiska mångfalden och att följa landskapets förändring. Ett viktigt syfte är att följa upp de nationella miljömålen. Ett annat att följa effekter av klimatförändring.

Provytan markeras för nästa mätomgång. Men det görs diskret. Området ska helst inte specialbehandlas av markägaren.

– Statistiskt sett är det ju bäst om folk ångar på ungefär som vanligt, säger Anders Malmsten.

? Läs mer om projektet på SLUs hemsidor


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Mats Hellmark
Artikeln publicerades i