Växthus för ny teknik

I ljuset av ett aktiverat Kyoto-avtal är det nu dags att offensivt möta klimathoten. Sverige har mycket att vinna på att bli ett modelland för ny teknik, ny forskning och nya jobb.

Ledare 2004-5

Jordens klimat förändras NU. Nya fakta från forskare världen över förstärker hotbilden. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har redan passerat nivåer som klimatforskarna trodde skulle nås först om några år.

Det är därför nödvändigt att lägga i en högre växel och välja en offensivare klimatstrategi. Det finns ingen anledning att vänta, varken av kortsiktiga ekonomiska skäl eller för barnbarnens skull. Sverige bör minska utsläppen av växthusgaser i snabbare takt. Det vore smart med tanke på den sannolika oljeprisutvecklingen, och det är smart att utveckla ett växthus för nya exportprodukter. Men framför allt är det vårt moraliska ansvar att arbeta för ett klimatsnålt samhälle.

Världen är i behov av modelländer som kan visa hur låga koldioxid-utsläpp kan förenas med välfärd. Om inte den rika världen lyckas med detta kommer inte utvecklingsländerna att dra sitt strå till stacken.

Ny klimatsnål teknik måste snabbt bli billigare och detta sker bäst genom stora upphandlingar. Tuff klimatpolitik är mumma för dem som vill sälja biobränsle, bränslesnåla bilar, vindkraft med mera.

Därför är det så positivt att Kyotoavtalet nu (nära nog) är i hamn. I och med Rysslands vändning har världen fått en grund att bygga vidare på. Men Kyoto räcker inte. Det är just ett golv och inget annat. EU och andra regioner som vill ta sitt ansvar måste gå mycket snabbare fram än vad Kyotoavtalet kräver.

Just nu utvärderas Sveriges klimatpolitik. Naturvårdsverkets och Energimyndighetens halvtidsrapport är upprörande. Myndigheterna vill sänka de svenska klimatambitionerna trots att rapporten ger en god grund för motsatsen. Faktum är att det går lättare att minska de svenska utsläppen än vad vi alla först trodde.

Därför bör klimatmålet höjas. Sedan tidigare gäller enligt riksdagen minus 4 procent mellan 1990 och 2010. För att nå riksdagens långsiktiga ambition borde Sverige minska med 16 procent. SNF anser dock att Sveriges klimatmål måste höjas till minus 20 procent till år 2010. Grunden för denna optimism är följande:

1. Vi har det gröna guldet
Biobränsleeldade värmeverk har ökat med cirka 3,5 TWh per år de sista tio åren. Det motsvarar ett nytt kärnkraftverk varje år räknat som energi. Och detta är bara början. Sannolikt kan uttaget av biobränsle fördubblas om askåterföringen och den biologiska mångfalden säkras. Kraft och värme kan byggas ihop i bioanläggningar. Fossilgasen vore en onödig omväg för Sverige som har det gröna guldet.

2. Bränsletörstiga bilar
Sverige har EUs mest bränsletörstiga bilar och en gammal fordonspark. Det ger oss oanade möjligheter att få ner utsläppen. Om man genomför Vägverkets goda förslag kan trafikens utsläppsökning brytas. Vi behöver en tuffare fordonsbeskattning och en registreringsskatt som utgår från koldioxidutsläppen. Systemet med förmånsbilar bör avskaffas och en kilometerskatt för lastbilstransporter införas, allt för att stimulera marknaden för ny teknik och nya bränslen.

3. Det gigantiska elslöseriet
I Sverige är elförbrukningen per person tre gånger så hög som genomsnittet inom EU. En fortsatt övergång från direkt-verkande el till värme från biobränslen är huvudspåret för att minska elberoendet.
Energieffektivisering är en annan viktig faktor. I många företag pågår ett utmärkt arbete som måste stimuleras. SNF vill också förändra och utveckla systemet med elcertifikaten.

Dessa tre punkter tillsammans med framsteg inom vindkrafttekniken möjliggör ett skärpt klimatmål.
Därutöver blir det lättare för Sverige att nå detta skärpta mål då ökade utsläpp hos de 600 svenska företag som registrerats i EUs handelssystem inte längre ska räknas in i det svenska klimatmålet. Sverige slipper då att som i dag kompensera ökade industriutsläpp med klimatåtgärder i andra sektorer. För att upprätthålla ett omvandlingstryck i denna nya ordning krävs ett nytt klimatmål.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.