Annons

Förnyelse och tradition

Att förena kunskap med känsla är en svår konst. Eva-Lena Neiman funderar över förnyelse av naturboksgenren utifrån några aktuella titlar.

Skribent Text: Eva-Lena Neiman

GÅR DET ATT FÖRNYA naturboksgenren? Kanske borde frågan i stället handla om att förnya förhållningssättet till naturen? Det är ju i mötet mellan människa och natur den passion uppstår som är en drivkraft bakom viljan att förmedla upplevelser. Rädslan för att bli ovetenskaplig tycks tygla känsloglöden i många naturböcker. Ibland finns de starkaste känslorna i berättelserna om böckernas tillblivelse.

Boken om göken är en bok som får en extra dimension om man lyssnar på Hans Sjögrens berättelse om bokens äggbilder. Han har under flera år studerat tusentals ägg och med egna knep och akvarellfärger målat på specialimporterat papper. De finaste penslar han använt har bara två penselhår. Varje ägg är ett vetenskapligt utformat minikonstverk som tolkar olika varianter, morfer, av gökägg. Detta är ett projekt som kräver en besatthet som boken inte kan förmedla. Den behandlar sakligt och utförligt gökens märkliga häckningsbeteende, som innebär att den kan ?härma? äggen hos de olika fåglar som den parasiterar på. En gökhona gör som sin mamma. Lade mamma ägg som liknande rödstjärtens, gör dottern likadant. Mest fascinerande är att man inte riktigt vet hur beteendet överförs så att rätt ägg hamnar i rätt bo. Kanske är det Naturhistoriska Riksmuseets medverkan som har sett till att hålla detta bokprojekt i vetenskapliga tyglar. Texten är lite stel. Den poetiska gök som ropar i visor och vårdrömmar och som varslar om vårt öde får läsaren själv plocka fram ur sitt inre. En så stor satsning som denna bok kunde kanske ha tillåtit lite mer passion och bredare grepp.

Vilt och landskap i förändring /Skogsvilt III utgiven av Grimsö forskningsstation, SLU och Viltskadecenter är en -lättillgänglig fackbok med många kortare texter som belyser olika delar av Grimsö viltforskning. I 48 intressanta artiklar presenteras aktuell kunskap om vägars betydelse i naturen, hur vargar beter sig när en människa närmar sig och hur farligt det är att vara ett ungt lodjur, för att ta ett par exempel. Texterna är lättlästa och redigerade som artiklar. Jag hoppas att materialet också görs tillgängligt genom webbsidor. Mängden kunskap kan i bokform ha svårt att nå till alla de ungdomar som ?forskar? i skolorna och behöver väl underbyggda fakta från riktiga forskare. Många entusiastiska ?småforskare? lär dra nytta av Äventyret naturen, från Asfaltdjungel till Ögonkorall (Bonnier Carlsen) med text av Mats och Åsa Ottosson och bilder av Filippa Widlund. Det här är en bok för de vetgiriga med mängder av fakta sorterade i egen ohämmad alfabetisk ordning. Läten lika väl som Myrstacken eller Nattliv kan vara kapitelrubrik. En fin bok med databearbetade bilder som bryter mot gängse realistiska akvareller och är frejdiga utan att vara osakliga.

JAG TYCKER MIG FÖRST ha sett den förut Den sista bonden på Tämmesboda (Gullers förlag) av Lars-Olof Hallberg med vackra bilder från ett försvinnande odlingslandskap. Men bilder och berättelser från ett jordbruk, som ända fram till 2000-talet drevs som på 40-talet, blir levande om man bejakar något av den stillsamma förnöjsamhet som boken så väl gestaltar och som är så fjärran all jagande modernitet. När de EU-anpassade reglerna plötsligt säger att djurstallarna är för små, är det ett lysande uttryck för tidens absurditet. Djuren får lämna Tämmesboda, men historien är dokumenterad och sparad till eftervärlden, så som många fler levnadshistorier borde vårdas.Sist – och absolut minst – en liten behändig och mycket användbar reseguide om Estland från Den gode turisten i serien Fickguide för Reko Resande. Boken innehåller, bland mycket annat matnyttigt, karta och beskrivningar av Estlands naturreservat.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Text: Eva-Lena Neiman
Artikeln publicerades i