Annons

Med karta i huvudet

Ett sjätte sinne? Och ett sjunde och åttonde? Ja, i djurriket är sinnena många. Här finns fiskar som jagar med el, havssköldpaddor med inbyggd kompass och insekter med eget sinne för skogsbränder.

Skribent Text: Cecilia Bertilsson

Djur har åtminstone tre sinnen som vi människor inte kan uppfatta. Det är elsinnet, magnetsinnet och det infraröda sinnet.Kring det mesta om sinnen råder enighet, men en het forskningspotatis finns och det är hur flyttfåglar använder jordens magnetfält för att navigera.- Detta forskningsfält är en soppa och verkar ha svårt att få fram resultat som alla kan tro på. Alla vet att flyttfåglar använder jordens magnetfält för att navigera, men ingen har ännu hittat något magnetsinnesorgan hos fåglar, säger Eric Warrant, professor i zoologi på Lunds universitet.Däremot finns många ledtrådar, till exempel särskilda fotoceller i ögat som inte verkar ha med synen att göra utan i stället kanske avläser jordens magnetfält.- Att havssköldpaddan däremot har ett magnetsinne, det är snyggt bevisat. Redan som nykläckta har de en tydlig magnetisk karta över sin del av jordklotet inbyggd i huvudet, säger Eric Warrant. Några djur som lever i vatten har kommit på ett fiffigt sätt att hitta mat. Alla levande kroppar hålls ju igång med elektricitet. Både nerver och muskler behöver elektriska signaler för att fungera, men vi människor märker inte av det (jo, när vi med apparater mäter vårt EKG) och det beror på att vi lever i luft. Annat är det i vatten. Hajar kan till exempel känna av det elektriska fältet runt en fisk fast den har gömt sig en bra bit ner i sanden. Den infraröda värmen har vissa ormar och vissa insekter användning av. Den sotsvarta praktbagge har ett organ på undersidan av kroppen som är jättekänsligt för temperaturskillnader. På långa avstånd kan den känna av värmen från en skogsbrand. Dit flyger den gärna för där, och bara där, vill den lägga sina ägg i ett nedbränt träd. Att som vi människor ha fem sinnen är verkligen inte dåligt, men visst är det en gungande tanke att djur ser på världen


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Text: Cecilia Bertilsson
Artikeln publicerades i