Annons
Äventyrsfärd genom Florarna

Äventyrsfärd genom Florarna

SKOG * År 1997 skrev författaren och SNF-aktive Jörgen Sjöström till Länsstyrelsen att det uppländska naturreservatet Florarna borde utvidgas. Förhandlingarna med skogsägarna har dragit ut på tiden, men nu verkar en lösning närma sig. Sveriges Natur följde med till reservatet på en rundtur.

Skribent Marcus Lindmark

Snöflingorna singlar långsamt ner och täcker granskogen. På vägen passerar vi en asp med djupa hackspettshål. Enligt Jörgen Sjöström är den säkert uppemot 200 år gammal. I närmare 30 års tid har han besökt reservatet. Numera ordnar han även turer genom området för medlemmarna i Uppsala naturskyddsförening.

– Men det är inget Skansen där djuren står på rad, vill man se lodjur eller tjäder får man jobba för det.

Florarna är ett vildmarksområde av närmast norrländsk karaktär, känt för sina myrmarker, men här finns även stora områden björk- och granskog. Området ligger i Tierps och Östhammars kommuner och består av en inre och yttre del. Den inre delen har varit skyddad sedan 1976 och är i dag Natura 2000-område. All mark i den inre delen tillhör staten, den yttre däremot ägs av privata markägare och kyrkan.

Planer att utvidga reservatet har funnits sedan år 2000, men historien börjar redan 1997 med ett brev från Jörgen Sjöström till Länsstyrelsen.

– Det gällde ju att precisera lite vad man skulle skydda, och då gjorde vi i Uppsala naturskyddsförening inventeringar över tjäderspelsplatser och äldreskog.

Brevet fick effekt men förhandlingarna med skogsägarna drog ut på tiden. Nu börjar dock en lösning närma sig och Jörgen Sjöström, som arbetar i skogsgruppen inom SNF i Uppsala län, gissar att förhandlingarna är avslutade om ett år eller två.

Inom reservatet finns två gårdar med delvis ålderdomlig bebyggelse. Det finns även några primitiva kojor och stugor, där man kan rasta eller övernatta. Förr i tiden fraktade man malm genom området. I dag är det dock ovanligt att träffa andra människor, men man kan möta ett och annat djur. Jörgen Sjöström berättar hur han i april förra året satt vid stranden och spanade på en kungsörn. Då hörde han ett plask, som kunde ha varit en gädda, men det var en utter som kom simmande.

Nu är sjön frusen och vinden yr upp ett moln av snö över isen. I skogen får vi syn på en trädstam där det växer gammelgranlav. Jörgen Sjöström förklarar att sådan lav bara växer i gamla skogar. Skulle det yttre skogsområdet avverkas fruktar han att lavarna kommer att försvinna. Även den estetiska upplevelsen skulle få sig en törn, för som han säger ?ett kalhygge är fulare än en skog?. I dag finns här järpe, hackspettar, rådjur och även en stark älgstam.

– Det kan dyka upp lite vad som helst, men man måste spana och ha tålamod.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Marcus Lindmark
Artikeln publicerades i