Det dyra vattnet

HEMMA * Flaskvattnet kostar tusen gånger mer än kranvatten. Och ger mycket högre miljökostnader. Men nyttigare är det inte.

Artikel 2005-2 Roger Olsson

En liter buteljerat vatten kostar i bästa fall tio kronor. För kommunalt dricksvatten är priset runt ett öre litern. Vad är det som får massor av svenskar att betala tusen gånger mer än nödvändigt för det mest alldagliga av alla livsmedel?

En sak är säker: det finns inga miljöskäl att luta sig mot. Svenska folkets konsumtion av flaskvatten innebär - bland annat - sådär tiotusen långtradartransporter årligen på våra vägar. I de mest extrema fallen fraktas buteljerna från Italien.

Försäljningen av vatten på flaska har mer än fördubblats i Sverige sedan 1990. Medelsvensken dricker i dag 20 liter per år.

Mycket talar för att det som driver trenden är samma föreställningar som de som fick överklassen att resa till kurorterna för att ?dricka brunn? på 1700- och 1800-talet. Det är nyttigt att dricka mycket vatten. Vattnet sköljer slaggprodukter ur kroppen. Man ska fylla på med vatten hela tiden, även om man inte är törstig.

- Intressanta myter, säger Åke Bruce, professor på Livsmedelsverket.

Det är en myt att vi behöver hälla i oss två liter vatten eller mer varje dygn. Det är en myt att vi måste fylla på vätska hela tiden. En frisk människa i vårt klimat bör dricka när han eller hon blir törstig, konstigare än så är det inte (så länge man inte ägnar sig åt att springa maraton eller andra former av extrem kroppsansträngning).

Ändå har vattenflaskan blivit en modepryl som allt fler svenskar, främst i den yngre generationen, bär med sig överallt.

- Jag tror att det är bryggerinäringens annonskampanjer som blåst under myterna och skapat den här trenden, säger Åke Bruce. Så småningom uppstår väl ett psykiskt beroende. Människor tycker de mår bra av det ständiga drickandet.

- Det är ju inget ont i det egentligen, utom att det ser lite fånigt ut ...

BYTER MAN HÄLSOPERSPEKTIVET mot ett miljöperspektiv är det tveksamt om ?fånigt? är ett tillräckligt starkt ord. Inger Larsson, ingenjör vid Arlas miljöavdelning, har räknat ut att vår nuvarande konsumtion av buteljerat vatten innebär att 367000 ton gods transporteras varje år: från källa till bryggeri, från bryggeri till butik och vidare till våra hem. Enligt Arlas beräkningsmodeller innebär detta utsläpp av drygt 30000 ton klimatstörande koldioxid varje år. Tillverkning och slutanvändning av förpackningarna (exempelvis förbränning av plastflaskor) är en ännu större miljökostnad, drygt 70000 ton. Sammantaget belastar svenska flaskvattenkonsumenter miljön med lika mycket koldioxid som 16000 oljeeldade villor.

Konsumentföreningen Stockholm har jämfört det kommunala kranvattnet med ett antal olika flaskvatten från miljösynpunkt. Slutsatsen är entydig. Oavsett om man tittar på energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen eller bidrag till övergödningen är kranvattnet helt överlägset. Flaskvattnets miljökostnader är många gånger högre, oavsett märke.

Nå, men innehållet i flaskorna då? Etiketterna talar lyriskt om produkternas renhet och väl-balanserade innehåll av nyttiga mineraler. Vårt kommunala vattenverk skickar inga andra meddelanden än en räkning då och då.

Visst. Innehållet av mineraler varierar en hel del, både i kranvatten och flaskvatten. Men det finns ingen grund för att påstå att flaskvattnet generellt skulle vara mer hälsosamt i det avseendet. Inte är det renare heller.

- Den som har kommunalt dricksvatten har inga skäl att dricka buteljerat vatten, säger Åke Bruce. Kvalitén på kranvattnet är hög i Sverige.

Så vad är det då man köper för de där extra 9:99 per liter?

Kanske bara den urgamla myten om vattnet som hälsobringare i nya, dyra kläder. Och så drygt ett halvt kilo koldixiod, någonstans i atmosfären.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.