Klimathotet allt tydligare

KLIMAT * Tidtabellen börjar klarna för den ödeläggelse som väntar i klimatförändringarnas spår om vi inte gör något radikalt åt utsläppen. Sammanställningen från en stor forskarkonferens i England nyligen ger en skrämmande bild av framtiden i växthusvärlden.

Artikel 2005-2

I februari samlades 200 klimatforskare i England, på inbjudan av premiärminister Tony Blair, för att ge de senaste rönen när det gäller effekter av den globala uppvärmningen. Forskarnas sammanställning ger en ny och sammansatt bild av de negativa effekter klimatförändringarna har på allt från fjällvegetation till korallrev och regnskogar.

Vi har i dag nått 0,7 grader högre global medeltemperatur än i förindustriell tid. Redan vid en grads ökning, om cirka 25 år med dagens utveckling, drabbas känsliga ekosystem, livsmedelsproduktionen sviktar när vattenbristen ökar i torra områden.

Vid två graders ökning, om cirka 50 år, börjar allvarliga effekter att breda ut sig. Arktis istäcke halveras, korallreven dör. Känsliga men artrika ekosystem som Sydafrikas kapflora, Kinas subtropiska skogar och Europas alpflora börjar dö undan. Mer än en och en halv miljard människor kommer att leva under vattenstress och vi kommer att ha minst 150 miljoner klimatflyktingar. Jordbruket får stora problem i torra områden. Den ekonomiska utvecklingen i många utvecklingsländer hotas.

Vid tre graders ökning globalt, inom 60-70 år med dagens utveckling, blir läget kritiskt. Regnskogen i Amazonas skadas svårt, merparten av korallreven kommer att vara döda och alpina floraområden helt försvunna. Mer än 5,5 miljarder människor kan då komma att leva i områden med starkt minskad livsmedelsproduktion och tre miljarder människor riskerar att få leva med akut vattenbrist.

Forskarna vid konferensen lade också fram nya och oroande rön om en ökad försurning av världshaven till följd av att haven binder mer och mer koldioxid, som tillsammans med vatten bildar kolsyra, som är försurande. Fritt tillgänglig kalk blir en bristvara i haven, vilket slår hårt mot både planktonproduktion och korallrev. De flesta marina näringskedjor hotas på sikt av detta.

Vid konferensen lades också fram data som visar att det finns risk för att den västantarktiska halvöns istäcke på sikt kan komma att spricka upp och föras ut till havs. Flera gigantiska flak från den flytande shelf-isen har redan lossnat och glaciärerna i området har ökat sitt utflöde av is med mellan två till sex gånger.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.