I SKÖNLITTERATUR ÄR människor ?ärendet?, naturen får man ibland på köpet. I facklitteratur som har naturen som ?ärende? är det ofta ont om människor. Det känns därför inspirerande att lyfta en litteratur, där natur och kultur är sammanvävd.

Yngve Ryd fortsätter sin trägna dokumentation i Eld. Flammor och glöd – samisk eldkonst, Natur och Kultur. Hans metod är uppmärksamma samtal med gamla människor som besitter en unik kunskap på väg att dö ut. Här finns en detaljrikedom om allt som rör eld: hur kåtornas eldstäder och dess olika vedslag skulle hanteras så myggen hölls efter, så köttet röktes rätt och värmen hölls lagom. Boken är på över 400 sidor och omöjlig att läsa i hast. I lagom portioner vaggas man in i en naturnära förundran.

VARGENS HISTORIA ÄR också människans. Det visar inte minst den vackra och välskrivna I vargens spår, vandringar i Furudalsreviret, av Bengt Oldhammer, text och Pär Johansson, foto, utgiven av Rättviks Naturskyddsförening (se Naturbutiken) som med boken gör en berömvärd folkbildningsgärning. Text och bild balanserar varandra i berättelser om vargarna och det landskap som de rör sig i, om människors tillhörighet och brutala okunskap som format och formar landskapet. Här finns stort engagemang, nyanserat och klokt.

Runt om i landet jobbar många SNF-kretsar och länsförbund idéellt med liknande kulturbevarande och – skapande verksamhet. Jätteträd i Gislaveds kommun, Gislaved Naturskyddsförening i samarbete med Svar/kultur-projektet, Ölmestad Museum, Reftele, är ett exempel som tilltalar mig. Jätteträdens beskyddare har präglat stora delar av SNFs histora och behövs mer än någonsin.

FÖR DEN SOM INTRESSERAR sig för naturvårdens utveckling genom föreningslivet, finns en hel del att hämta i Göteborgs Naturhistoriska Museum Årstryck 2004. Skriften har tillkommit med bidrag av Göteborgs biologiska förening som 2004 fyllde 100 år och som i begynnelsen var en föregångare till Naturskyddsföreningen. Det är märkligt att läsa hur man under bistra vintrar på 30-40-tal utfodrade fåglar för summor som då var oerhörda, över tusen kronor för majs och smulbröd!

En av det tidiga 1900-talets stora naturvårdsprofiler som omnämns i skriften är Rutger Sernander, professor och SNFs ordförande 1917-1930. Hans gärning och verk finns invävt också i den imponerande De sista ängarna, röster från ett landskap i förändring av Henrik Ekman, Wahlström och Widstrand. Boken är både en släktkrönika och berättelsen om ett landskap i förändring. Person- och platsnamnen är många, men det kan man bortse från, texten är kunnig, lättillgänglig och personlig.

MÅNGA KARTOR OCH flygbilder ryms i Perspektiv på Skånska landskap, utgiven av Naturskyddsföreningen i Skåne (årsbok 2004), med text av Nils Lewan, redaktör och formgivare Magnus Billqvist. Här står det föränderliga landskapet i centrum. Det är en bok där människorna inte talat direkt, men väl genom dikning, tippar och skövling och möjligheterna att återställa och vårda för framtiden. Texten är inte lätt, men bara bildmaterialet i sig är fascinerade. Helheten inspirerar till resor med nya perspektiv.

SIST EN BOK FÖR ALLA som gillar att läsa på engelska eller som tar sig an litteratur med enbart latinska artnamn: Biologisk artlista, svenska – engelska – latin, Ragnar Hall, Marie Widén, Studentlitteratur. Över 6000 arter att söka i bokstavsordning på alla tre språken! Ett fantastiskt hjälpmedel!

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.