Salta strandfynd

Sveriges kust är lång. Den är vacker och den är ombytlig. I Bohuslän är den som saltast och eftersom stranden gränsar till de riktigt stora haven kan en kustvandrare göra smått exotiska fynd.

Artikel 2005-2 Cecilia Bertilsson

Strandskata

Bohusläns landskapsfågel är klädd i vitt och svart och har en morot till näbb. Om lärkan är ett säkert vårtecken i jordbruksbygd, så lovar strandskatans bubblande drill ljusare tider åt kustbor. Favoritfödan är blåmusslor som den bänder upp med sin specialdesignade näbb och musslorna färgar också spillningshögarna lila där de ligger och skvallrar om utkiksstenar och favorittillhåll. Den reder sitt bo vid stranden bland små-sten. Är trogen sin bygd och kan återkomma i 30 år.

Sepiaskelett

Ett ganska vanligt strandfynd är en oval kalkig platta som ibland kallas valfiskfjäll. Det är skelettet från den tioarmade sepiabläckfisken. Den lever från Engelska kanalen ner mot Afrika och i Medelhavet, men ibland gör bläckfiskarna i -Engelska kanalen en utflykt till Sverige under sommaren och hösten. Sepiaskelett har använts som medicin mot sjuk-domar som blodbrist och astma.

Rockäggkapsel

Hittar du ett litet tilltrasslat paket på stranden har det troligen tillhört en rocka. Uppspolade kapslar är alltid tomma för rockor vill leva djupt, ända ner till tusen meter. Om du klämmer på äggkapseln upptäcker du att ena kortsidan är öppen och där har den nya rockan givit sig iväg.

Längs västkusten finns 14 olika arter. Knaggrocka, slätrocka och klorocka är vanligast och slätrockan som kan bli tre meter lång är störst.

Strandsnäckor

Strandens trädgårdsmästare kallas strandsnäckorna som skiftar i gult och brunt mot den bohuslänska graniten. Ihärdigt och i stora flockar skrapar de i sig de blågröna bakterierna så att havstulpaner och tång också kan få en plats i solen. Ofta märker vi inte deras flit, men sommaren 1988 när ?mördaralgen? dödade många av strandsnäckorna växte tjocka algmattor till på klipporna och det var slipprigt svårt att ta ett dopp. Strandsnäckan har en otroligt smart tunguppfinning. Eftersom den slits så hårt när den skrapar på klipporna så rullar den helt enkelt ut ny tunga hela tiden, ungefär som från en toapappersrulle.

Amerikansk knivmussla

Denna mussla som ser ut som en gammeldags rakkniv är en sen invandrare. 1982 anlände den till Sverige, troligen med en båts barlastvatten från Amerika. Nu finns den i Bohuslän och lite i Halland.

Knivmusslor är populär mat och kan kokas i 5 minuter och sedan ätas direkt eller blandas som ingrediens i en soppa med morot, potatis och selleri.

Ett sätt att fiska upp dem från sandbottnen där de borrar ner sig är att lägga en näve koksalt i vattnet ovanför andningsrören. När musslan drar in det salta vattnet blir den så irriterad att den kryper upp på sandens yta.

Sandmask

Sandmasken lever nergrävd men syns tydligt ändå. De korviga högarna röjer den. När den gräver ner sig i sitt u-formade hål tar det bara några minuter men sedan kan den bli sittande i sitt rör i åtta månader om det är kall vinter. Sandmasken äter vad den heter. När den slukar sanden slinker matbitar med som den mumsar i sig och sedan puttar den ut sanden igen från sin kropp. Ungefär var 45:e minut gör den en hög och kan under ett år transportera 24 kilo sand genom sin tarm.

Klappakvarium

Den som vill veta mer om Skagerraks rikedomar kan besöka Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Där har man bland annat ett akvarium där man kan klappa rockor, sjögurkor och andra spännande havsvarelser. Se också www.vattenkikaren.gu.se

Trift

Som rosenröda moln blommar triften redan tidigt på försommaren. I Bohuslän kan man se hur den mjukar upp klippskrevorna med sina runda korgar i täta tuvor och breder ut sig på havsstrandängarna. Strandpilten som den heter på bohuslänska är en tuffing som klarar stormar och allt saltvatten som stänker. På långt håll påminner den om gräslök men på nära märks skillnaden tydligt. Medan gräslök luktar lök, doftar triften blommigt.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.