En gigant med fjärilsprakt

En gigant med fjärilsprakt

UPPSLAGET * Högtidligen och stolt presenterades under våren ett gigantiskt bokverk. Om våra vackra dagfjärilar handlar den första av 125 planerade böcker i ett referensverk som populärvetenskapligt ska presentera 30 000 svenska växtoch djurarter.

Skribent Redaktör: Eva-Lena Neiman

FJÄRILAR ÄR VACKRA, lockande och publikdragande. De fladdrar genom vårt kulturarv, i lyriken och måleriet. De har en flyktig skörhet som i poesin ofta rör vid gränsen mellan liv och död, ett väsen med skimmer av förgänglighet. Därför är det självklart att i detta kommunikationsteoriernas och marknadsmekanismernas tidevarv satsa just på fjärilar. Det hade inte varit möjligt att starta med hoppstjärtar, maskar eller tripsar. Fjärilarna på de utomordentligt vackra bilderna i denna tunga bok är större än i verkligheten och kräver sina ytor. Illustrationerna lyfter deras färgoch formskönhet. Texterna vore så mycket lättare att läsa i pocketformat, men jag finner mig ändå snart infångad någonstans mitt i boken, på det lite aviga sätt som läsning av praktverk för min del brukar fungera. Många kommer nog också att bläddra och ströläsa. Det ligger i formatets natur.

KANSKE ÄR DETTA INTE bara det som utgivaren kallar ?Sveriges största bokverk?, utan också det sista i sitt slag. Giganternas tid är förbi. Fakta i denna omfattning kommer i framtiden att samlas på annat sätt. Att detta första verk av den stora Nationalnyckeln inte finns att beställa på cd, utan i exklusivt renskinn, måste vara en stilla demonstration, ett sätt att försöka hålla fast en undflyende tid, lika omöjligt som att fånga fjärilarnas lätta rörelsemönster på boksidor.

NÄR JAG VÄL BÖRJA T LÄSA blir jag snabbt fascinerad av hur apollofjärilarnas hanar efter parning fäster ett ?kyskhetsbälte? på honan. En liten massa som stelnar till en barriär som effektivt hindrar andra hanar från parning. Fängslande är också hur skiftningar i temperatur ibland kan skapa förändringar i fjärilarnas annars så artspecifika vingmönster och färg, så att de ser ut att tillhöra en helt egen art.

Sådana berättelser kräver böcker. Samtidigt blir det allt mer naturligt, också för oss amatörer, att söka basfakta om arter via internet. Till detta gigantiska verks försvar måste genast framhållas att det bygger på många människors oändligt noggranna och tålmodiga arbete. I stark kontrast till många internetsidors karaktär av någonting preliminärt och snabbt föränderligt.

Bakom Nationalnyckelns politikerstödda och förankrade satsning kan jag ana en tro på att någonting är möjligt att fullständigt beskriva och återge. Att verkligheten kan fångas. Mitt i den systematiska grundligheten finns ett lika romantiskt förhållningssätt som idén om det fulländade konstverket.

Boken berättar och understryker förtjänstfullt föränderligheten i landskapet och fjärilarnas sårbarhet. De är känsliga indikatorer för förändringar.

Boken innehåller många tips på vad som kan göras för att gynna fjärilar, vilka växter man kan odla, hur ängar och vägrenar, banvallar och andra försvinnande områden kan skötas för att hjälpa fjärilsarter som är på tillbakagång. Fjärilarna behöver många kunniga entusiaster för sin fortlevnad. Mångfotingar och bladmossor står i tur att utges i de kommande banden. Jag hör till den, tror jag, lite begränsade grupp, som ser fram emot att läsa också om dessa inte lika publikfriande arter. I vilken form de än kommer.

Dagfjärilar. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Del 1, ArtDatabanken, SLU. Text av Claes U Eliasson, Nils Ryrholm och Ulf Gärdenfors. Illustrationer av Martin Holmer och Karl Jilg.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Redaktör: Eva-Lena Neiman
Artikeln publicerades i