Banverket har tidigare fått tillstånd från regeringen att dra Botniabanan genom Natura 2000-områdena i Umeälvens delta. SNF menar att bansträckningen genom det fågelrika deltat strider mot EUs habitatoch fågelskyddsdirektiv.

– Miljödomstolen har uppenbarligen låtit sig styras av regeringens ställningstagande, trots att man enligt lagen inte är bunden av detta, säger SNFs miljöjurist Christina Hörnberg Lindgren, som för föreningens talan i målet.

För att få göra ingrepp i ett Natura 2000-område måste enligt miljöbalken tre villkor vara uppfyllda: alternativa lösningar saknas, tvingande orsaker av väsentligt allmänintresse föreligger samt att tillräckliga kompensationsåtgärder vidtas.

– SNF anser inte att något av dessa villkor är uppfyllt för Botniabanans dragning genom deltat, säger Christina Hörnberg Lindgren.

Ett överklagande till nästa instans innebär också att miljööverdomstolen måste inhämta ett principiellt viktigt förhandsbesked från EU-domstolen om

hur man ska tolka EG-rätten i detta fall. Miljödomstolen i Umeå valde bort den möjligheten.

Banverkets generaldirektör Bo Bylund klagade i ett utspel på DN-debatt i våras högljutt över att krångliga miljöprocesser fördyrar och försenar järnvägsbyggena.

– Men det är Banverkets egen bristande planering och kunskap som försenat byggena av Botniabanan och Hallandsåstunneln, inte onödig och kostsam miljölagstiftning, säger SNFs ordförande Mikael Karlsson.

När nu planeringen ska komma igång för Norrbottniabanan norrut från Umeå, hoppas ornitologer och naturvänner ändå på att Banverket har lärt sig något av striderna kring Umedeltat och att de undviker att dra den nya banan rakt igenom ett antal viktiga fågelområden som ligger i vägen längs sträckan upp till Haparanda.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.