Vår giftiga industrikust
Artikel 2005-4 Text: Carl-Axel Fall

Var tionde svensk får i sig mer dioxin med födan än vad EU satt som högsta gränsvärde. Risker finns med mejeriprodukter, kött och framför allt Östersjöfisk. Forskare rapporterade nyligen att dioxinhalterna i fisk är högre ju närmare de stora massafabrikerna den lever. Exakt hur dioxinerna bildas är ännu oklart, men fiskprover tyder på att massaindustrierna fortfarande ger dioxinutsläpp.

Förutom dioxiner har också DDT, PCB, HCB - hexaklorbenzen och bromerade flamskyddsmedel analyserats. För samtliga ämnen är halterna mycket högre utanför industrierna än på de avlägsna kontrollstationerna. Dessa ämnen minskar dock långsamt vilket inte gäller för dioxinerna.

Det är särskilt fyra möjligheter till utsläpp som forskarna nu intresserar sig för (se grafiken här intill). Fortsatt forskning kan visa om någon eller några av dessa orsakar dioxinerna.

Gift i fisk

Enligt ett EU-direktiv får halterna av dioxin i fisk inte överstiga ett visst värde (4,0 pg/g) för att fisken ska få saluföras. I Östersjöområdet ligger halterna klart över. Svenskar, finländare och invånare i Baltikum tillåts ändå konsumera fisk från området tack vare ett tillfälligt undantag från EU-reglerna. Undantaget går ut den 1 januari 2007.

Dioxiner är fettlösliga och ansamlas därför främst i fet fisk som lax, ål och strömming. Kvinnor i fertil ålder uppmanas att inte äta fet Östersjöfisk oftare än en gång per månad.

Forskarna trodde länge att dioxinproblemet var löst när pappersbruken övergav klorgasblekningen för cirka 15 år sedan. I början av 90-talet sjönk dioxinhalterna, därefter har de kat. Dioxinutsläppen tycks främst komma från Bottenhavet men fiskarter som rör sig långa sträckor påverkas i hela Östersjöområdet.

Dioxinerna i Bottenhavet

Svenska forskare har i en ny studie analyserat abborre och tånglake som fångats på varierande avstånd utanför sju större träoch massafabriker längs Bottenhavskusten. Då abborren och tånglaken är stationära kan man få en bild av läget i olika delar av havet. Forskarnas resultat visade att halterna av dioxiner ökade ju närmare massaindustrin fisken levde. Som jämförelse analyserade forskarna också fisk från vissa insjöar i området, från Dalälven och från havslokaler långt bort från kusten. Där var gifthalterna avsevärt lägre.

Bottensedimenten

En förklaring handlar om att gamla utsläpp lagrats i bottensedimenten. När dessa rörs om fortgår spridningen av dioxin. I Skutskärs hamn har omfattande muddringsarbeten utförts. Mot teorin talar dock det faktum att det bara är dioxinerna som inte minskar medan andra långlivade gifter gör det.

Reningen

Man vet att dioxiner kan uppstå spontant i slam och komposteringsprocesser. Det kan därför inte uteslutas att giftet uppstår i själva reningsprocessen i anslutning till varje fabrik. Forskarnas resultat tyder på att rening med aktivt slam och i sedimentationsanläggningar ger högre halter än rening i luftade dammar. Störningar i reningsprocessen kan också vara en förklaring.

Vad är dioxin?

Dioxiner förekommer i pyttemängder men giftigheten är oerhörd. Giftet uppstår vid förbränning med låga temperaturer. Dioxiner är ett flertal ämnen som förekommer tillsammans. Man

mäter de 17 farligaste och räknar om dem som om alla vore av den allra farligaste sorten TCDD, tetrakloro-p-dibensodioxin. Kan bland annat ge cancer, försämrat immunförsvar och orsaka skador på könsorgan hos foster.

Virkesmängden

Dioxiner skulle kunna komma från den väldiga mängd virke som passerar en fabrik. Det skulle i så fall handla om en koncentration av det dioxin som finns allmänt i låga halter i miljön och förs till industrierna via grenar, bark och barr. För denna teori talar förhållandet att halterna utanför fabriken i Karlholms bruk, provplats Gårdskär, är höga. Fabriken har ingen komplicerad process då den endast gör boardskivor.

Pappersblekningen

Även dagens klorgasfria blekning skulle kunna ge upphov till dioxiner. Dioxinhalterna är störst utanför bruk som Skutskär, Norrsundet och Vallvik. Där produceras stora mängder blekt papper. Industrin i Korsnäs tillverkar främst oblekt papper och där är halterna lägre. Resultaten tyder också på att bruk som använder mycket reningsvatten ger lägre utsläpp.

Källor: Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. Gruppen för miljögiftsforskning, Naturhistoriska riksmuseet. Institutionen för miljökemi, Umeå universitet. Naturvårdsverkets rapport 5462.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.