HUR TÄNKER BUSH? Och alla andra som inte tycker att global uppvärmning är ett stort problem? De är inte få. När den amerikanska senaten röstade ned Kyotoprotokollet blev röstsiffrorna 95-0. Bush tänker förstås på dessa siffror. Och han tänker på de amerikanska energioch oljebolag som hjälpte honom till makten.

Men han tänker nog också på försynen. I amerikansk retorik är det självklart att uppfatta landet som utvalt att förverkliga Guds avsikt på jorden. Och Guds avsikt kan väl inte vara att amerikanerna borde ändra sitt sätt att leva. Tvärtom, USA är ?the land of plenty?. Bush den äldre sade inför Riomötet: ?den amerikanska livsstilen är inte förhandlingsbar?. Det finns ingen politisk tankefigur i USA som handlar om återhållsamhet. Därför talar nu Bush i sin nya klimatpakt med Kina, Indien och Australien hellre om ny teknik. Det är ny teknik som ska kunna ersätta fossilbränsleanvändningen. Han talar om forskning. Han talar om de kostnader som skulle uppkomma om man genomförde Kyotokraven i USA, och om hur det amerikanska folket skulle drabbas. Det är lätt att förstå varför han tänker så: det är politiskt nödvändigt. Man bör också lägga märke till vad Bush inte säger. Till skillnad från en del ekonomer säger han inte att Kyoto leder till utebliven ekonomisk tillväxt och därmed berövar oss resurser att bekämpa fossilbränsleanvändningen med ny teknik; det är för subtilt för att fungera. Han säger heller inte längre att forskarsamhällets majoritet pratar i nattmössan. Han tycks acceptera att det nog kan vara så att människorna, även i USA, medverkar till att göra jorden varmare. Men han tvivlar på hur viktigt det är.

HANS TVIVEL ÄR ETT KONSERVATIVT tvivel. I konservativt tänkande ingår en misstro mot enkla förklaringar och förutsägelser. En konservativ person betonar gärna tillvarons finstämda mångsidighet och säger att det finns gränser för vad vi människor förstår. Därför bör vi inte i hastigt mod ändra på något som trots allt fungerar, som det amerikanska konsumtionssamhället, hur mycket växthusgaser det än avger. Forskarsamhällets tvivel är ett annat. Det handlar om att ifrågasätta. Enskilda forskare kan vara konservativa, men forskarsamhället som helhet hänvisar ogärna till det outgrundliga. Om vår just nu bästa tillgängliga kunskap säger oss att det är människan som påverkar klimatet, så är detta ett samband att inrätta sig efter och efterleva med beslut. Bushs sätt att tänka kan just därför framstå som obegripligt. Men det är det inte alls, det är konservativt. Han tänker med all sannolikhet just så som han säger. Det är äventyrligt att rubba de villkor för tillväxt och frihet som så länge visat sig fungera – till förmån för en visserligen sannolik, men ändå hypotetisk, ändring av klimatet, en ändring som vi dessutom kanske kan anpassa oss till.

Det är inte obegripligare än så. Man behöver inte vara politiskt konservativ för att känna sig frestad att hålla med. Det räcker med den konservativa grundkänsla som verkar finnas hos alla. Tänk om vi slapp ändra på oss!

Vad blir slutsatsen för alla oss som inte tänker som Bush? Vi borde ta tvivlet på allvar. Vi måste tydligt beskriva den väg vi bör gå för att minska klimatpåverkan. Vi måste kunna visa att livet med minskade växthusgaser med största säkerhet är ett bättre liv. Att en måttlig förändring nu ger en stor trygghet längre fram.

Bush tänker som de flesta känner när de inte tänker. Det är den farligaste motståndaren.

Sverker Sörlin är professor i miljöhistoria

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.