Fallet Långsjöbyn

VINKLAT* Orenat avloppsvatten är fortfarande ett problem i många glesbygder, efter mer än fyrtio år av miljölagstiftning. Men ingen borde i dag behöva tåla smutsigt badvatten och förgiftad fisk.

Skribent Christina Hörnberg-Lindgren, Snfs Miljöjurist

I Västerbottens inland utmed sjön Långvattnet ligger Långsjöby. Sjöns vattenyta som speglar sig i det höstlika ljuset ter sig oskuldsfull och ren. Men under den lugna ytan ser dessvärre verkligheten annorlunda ut. Avloppsvatten från byn har i snart 20 år gått orenat ut i sjön. Byborna har slutat äta fisken och de badar inte på de mest drabbade avsnitten. Markbäddar som har varit avsedda att rena avloppsvattnet har inte fungerat och vattnet har letts via en sluttande strandäng ner mot sjön. Skador på fisk har uppmärksammats se SN nr 4/05 och det har luktat illa.

En lokal miljökämpe, Ture Rönnholm, fastighetsägare och medlem i Naturskyddsföreningen, har drivit en tuff kamp mot Storumans kommun och andra myndigheter för att få stopp på utsläppen. Men trots bildbevis, vattenprover och påvisade skador på fisk har han varit rättslös. Först för några år sedan uppförde kommunen en avloppsanläggning. Tyvärr tycks situationen än i dag vara problemfylld. I somras var vattnet återigen kraftigt nedsmutsat.

I september 2005 besökte jag Ture Rönnholm i Långsjöby. Vi åkte runt i byn och kunde se de funktionsodugliga markbäddarna, röret som lett vattnet ut i sjön och den nuvarande anläggningen. Varför har detta fått ske under så lång tid och utan att man har gjort något åt det?

Byborna skall inte behöva tåla smutsigt vatten och förgiftad fisk och ingen, inte ens företrädare för kommunala myndigheter ska tillåtas att i åratal få förorena värdefull natur. Detta gäller lika mycket i Storuman som i alla andra kommuner i Sverige.

Ture Rönnholms miljökamp har dock inte varit förgäves.

Länsstyrelsen beslöt den 22 september i år att kommunen faktiskt måste göra något åt situationen. Länsstyrelsen bekräftar i sitt beslut att det konstaterats tydligt förhöjda halter näringsämnen och syretärande organiskt material nedanför reningsverket. Man har också påbörjat en utredning om fisken och orsaken till fiskskadorna.

SNF kommer att fortsätta bevaka utvecklingen i Långsjöbyn. Vi vill värna våra vattendrag i alla Sveriges kommuner. Att kunna äta fisken och bada i vattnet är trots allt rätt grundläggande.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Christina Hörnberg-Lindgren, Snfs Miljöjurist
Artikeln publicerades i