Jordbruket väljer väg

DUELLEN * Bönderna lär bli färre men jordbruket är ändå en framtidsnäring. Hur grönt blir då morgondagens jordbruk? Maria Dirke från Ekologiska Lantbrukarna och Per Sandberg från Spannmålsodlarna har delvis helt olika framtidsvisioner.

Artikel 2006-1 Carl-Axel Fall

HUR VILL NI SE DET SVENSKA jordbruket om 10 år?

Maria Dirke Jordbruket kommer att använda större arealer än i dag, men mindre fossil energi, mindre bekämpningsmedel och mindre användning av importerat djurfoder. Jag tror att svenskt lantbruk blir mycket bättre på att erbjuda tjänster som inte bara är livsmedel av god kvalitet och god smak, utan också till rekreation och naturupplevelser. Jordbruket kommer att tillhandahålla öppna landskap och ge mångfald i flora och fauna, sådant som samhället efterfrågar. I dag utgör det ekologiska jordbruket ungefär 20 procent av arealen. 2015 kan det vara mellan 35-40 procent.

Per Sandberg Det viktiga är inte andelen ekologiskt jordbruk utan att vi har ett uthålligt lantbruk överlag. Jag tror inte på så snabb ökning för det ekologiska bruket, man ska veta att det i dag endast är 5 procent av produktionen som är ekologisk. Trots allt så kommer de ekologiska varorna att betinga ett högre pris. Min utgångspunkt är att all mat som produceras i det svenska lantbruket ska vara miljöriktigare, uthålligare producerad än den importerade.

Åkermarken blir en bristvara. Lantbruket kommer att vara oumbärligt för den svenska välfärden eftersom vi har lösningen på samhällsproblem som oljeberoende och växthuseffekt. Jag tror att vi då har ett miljöanpassat precisionsjordbruk som bas - ett konventionellt lantbruk.

Vad säger du Maria om begreppet miljöanpassat precisionsjordbruk?

MD Miljöanpassningen är just det som skiljer oss åt. Det ekologiska lantbruket säger tydligt nej till bekämpningsmedel och väljer bort en del metoder - för att konsumenterna vill det. Att säga helt nej är ett rakare sätt än att säga att vi ska minska på bekämpningsmedlen. Vi arbetar också med förebyggande växtskydd, självförsörjning av djurfoder och undviker GMO-produkter. Det finns alternativa metoder där vi behöver komma mycket, mycket längre. Många gånger arbetar vi ihop med det konventionella lantbruket med metoder som används där, men till syvende och sist säger vi helt nej till kemiska bekämpningsmedel.

PS Jag ser det som er största nackdel, att ni har vissa benhårda principer medan vi kan anpassa oss och vara mer flexibla. Men det är svårare att kommunicera.

Är det konsumenterna som avgör matchen?

MD Definitivt, och de villkor som politiken ger. Vi bör ha ett system med delat ansvar för en stor del av den miljönytta som utförs. Konsumenterna bör ta en del, staten en och jordbrukarna en. Alla tre blir vinnare. Det är ett sätt att nå en hållbarare produktion.

PS Men de flesta konsumenter har varken tid eller råd att välja ekologiskt. Man måste göra det enkelt för konsumenten. Jag tror på det svenska, jag tror på ursprungsmärkning.

MD Jag tror överhuvudtaget på att ge livsmedlen en egen identitet, vad är det du köper? Inte bara svenskt, utan också kött från naturbetande djur som gör stor nytta i det landskap vi uppskattar. Det är viktigt att konsumenterna ser möjligheten och att deras val faktiskt gör skillnad! Handeln har makt och som konsument kan det kännas svårt att rucka på det, men det är ändå definitivt så att detaljhandeln tar hem det som konsumenterna efterfrågar.

PS Många ekologiska produkter transporteras väldigt långt, till exempel från Sydafrika och Brasilien. Närproducerat kan vara mer uthålligt än en ekologiskt märkt produkt som transporterats långt. Där finns en myt att punktera. Och se till exempel grisproduktionen. Bara 0,3 procent av alla grisar slaktas i närslakterier.

MD Det ekologiska lantbruket bör satsa mer på lokal produktion och större varuflöden. Där vi utvecklar det lokala märker vi vilket starkt intresse det finns från konsumenter att kunna köpa mat med lokal identitet.

PS Miljömålen borde vara det viktigaste, inte produktionsformen. Gav man stöd till att inte använda bekämpningsmedel kanske man skulle få fler konventionella odlare att hoppa på det tåget också, odlare som inte vill ställa upp på hela det ekologiska konceptet.

Vad jag förstår så är den stora risken med bekämpningsmedlen just slarv i hanteringen?

PS Svensk lagstiftning är väldigt tydlig, alla har en ambition att uppfylla de krav miljömålen ställer på oss. Det kommer nya preparat, nya förpackningar. Riskerna är i dag väldigt små, misstagen är få.

MD Den största anledningen till att bönder går över till ekologisk produktion är den definitiva oviljan att hålla på med bekämpningsmedel. Och det argumentet blir starkare och starkare. Men många bönder är oroade inför själva omläggningen. Hur ska det gå med ogräsen och sjukdomarna? Men det är en oro som oftast inte infrias.

PS Några av de större ekologiska lantbrukarna hemma i Närke lägger av nu. Jag har en granne som säger att han inte klarar ogräsen. Och jag känner många som slutat. Många lockas av att slippa hantera medlen, men det är inte bara så att livet blir enklare sen. Du måste göra andra åtgärder istället.

MD Det ekologiska bruket är en utmaning, det ställer helt andra krav och det är viktigt att man arbetar med kunskap. Men det finns många som hållit på väldigt länge som klarat sig bra.

PS Det finns farliga svampar helt naturligt, sådana är inte positiva för hälsan. Jag menar att en väl avvägd användning av bekämpningsmedel gagnar folkhälsan på bästa sätt. Men detta är svårt att kommunicera.

MD En stor amerikansk studie visade nyligen att barn som konsumerade mest ekologiska livsmedel hade lägre halter av bekämpningsmedel i urinen jämfört med dem som konsumerade konventionellt odlade produkter. Det stärker oss. För man in kemiska preparat och medel som är svåra att bryta ned i naturen är det alltid en risk.

PS Skulle vi göra en sån undersökning i Sverige skulle vi inte få det resultatet. Vi är så mycket bättre på att hantera bekämpningsmedel här. Vi har hamnat i en överdriven riskrädsla. Förr handlade riksdagsarbetet om hur vi skulle fördela överskottet, i dag handlar det om risk. Vi har blivit riskrädda. Men det kan vara farligt också att invagga konsumenten i en allmän oro. Man måste ju ändå lita på forskning och teknik, framsteg görs.

MD Men människor är väldigt olika. Som producent kan du också vilja välja bort en del risker. En del är beredda att betala för att veta att risken är minimerad, andra inte.

PS Naturen är inte alltid god. Lite av er taktik är att skrämma. Vi skulle kunna göra det samma. Skrämma för svampangripen spannmål eller mögel på jordgubbar.

MD Kunskapen om långsiktiga miljöeffekter är liten, även om gränsvärden och karenstider. De är dessutom svåra att kommunicera. Vi har valt att utifrån försiktighet tydligt säga nej istället för bara lite ibland. Det är inte skrämsel - bara tydlighet.

PS Ekologiska brukare besprutar också sina grödor med medel som inte alltid är så oskyldiga.

Vilka förväntningar har ni då på jordbrukspolitiken?

MD Jordbrukspolitiken borde börja att fasa ut bekämpningsmedlen. På vår stämma tog vi nyligen ett uttalande att senast år 2015 ska svenskt lantbruk inte använda kemiska bekämpningsmedel längre. Svenskt ekologiskt lantbruk fasar ju redan ut handelsgödsel eftersom det är kraftigt oljeberoende. Väldigt mycket i politiken är utformat för produktivitet. Vi tycker att uthålligheten borde högt upp på dagordningen. Stödet till landsbygdsutveckling är jätteviktigt för den ekologiska produktionen. Och där är jag är orolig. Största delen av jordbrukspengen går till annat. På jordbruksdepartementet finns det just nu en stark vilja att ta en sak i taget, ett miljömål i taget. Då missar man väldigt mycket. I det ekologiska jordbruket har vi ett sammanhållet system som är definierat och certifierat ända fram till konsumenten. Det är väldigt kostnadseffektivt att stödja det från samhällets sida.

PS Jag vill ersätta politisk detaljstyrning med en helhetssyn, att man inte petar så mycket i förordningar utan ger lantbrukarna ett eget ansvar att utveckla sin produktion. Skapa förutsättningar för att svenskt lantbruk ska kunna behålla sitt försprång när det gäller miljö, livsmedelsäkerhet och djuromsorg.

Sen är det inte så enkelt, det där med handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Övergödning och en giftfri miljö är bara två av de miljömål vi har. Verkligheten är ju mycket mer komplicerad än så. Det har visat sig att det ekologiska jordbruket inte har så stora miljöfördelar. I dag skiljer det inte så mycket mellan de här formerna. Den stora skillnaden är egentligen bekämpningsmedlen.

MD Du missar övergödningsproblematiken och självförsörjningen av foder.

Vi brukar mindre intensivt och nyttjar större arealer, det är positivt.

Om vi får ett ökat behov av odling av energigrödor, gynnar inte det det konventionella jordbruket?

PS Ska du ha etanolproduktion måste du ha en frisk råvara. Då kan kemisk bekämpning vara en förutsättning. Jag tror att vi har lättare inom den konventionella odlingen att klara den biten. MD Givetvis ligger det nära till hands att hitta ekologiskt uthålliga former för lantbruket och där kanske inte etanolen kommer särskilt högt i rang. Då är det ekologiska bruket mer inriktat mot biogas, alltså att omsätta vallmaterialet. Jag tror att vi kommer att ha flera intressanta sätt att arbeta med förnybar bioenergi. PS Jag är miljövän också. Vi vill också skapa biologisk mångfald i vårt bruk. Vi kan skapa det med skyddszoner och så. Man skulle mycket tydligare i miljö- och landsbygdsprogrammet kunna skapa sådana miljöer. Säg att du har en åker som du odlar ekologiskt för den biologiska mångfalden, med bladlöss, rapphöns och så vidare. Stöd för sådana odlingar borde man kunna ha inom det konventionella också.

MD Det ekologiska lantbruket använder i dag inget handelsgödsel. Användningen inom det konventionella lantbruket motsvarar i storleksordningen en insats på 150 000 ton olja. Ger man lantbrukarna goda förutsättningar kommer det att ske mycket bra saker. Och man bör givetvis utgå från de förutsättningar de olika gårdarna har och utforma ersättningar till den produktion som efterfrågas. Jag är övertygad om att

det kommer att bli så. Det kommer att bli en fördel för landsbygden framöver på ett helt annat sätt än i dag.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.