Fånga lyckan - och krydda med vitlök

Sitter verkligen lyckan i att handla mer och mer och att fånga in produkter från världens alla hörn, frågar Gunnel Pettersson i sin krönika.

Krönika 2006-3

DET ÄR INTE MER ÄN HUNDRA ÅR sedan de flesta i Sverige levde på landsbygden och i samklang med naturen. Förändringen har gått snabbt och i dag har vi ett samhälle där vi tär på naturens resurser och gör slut på våra ändliga tillgångar av bland annat olja och mineraler. Det går inte att gå tillbaka, men alla vet att vi inte får förstöra vår jord. Vad är det som gör att vi inte är förståndigare?

I dag styr marknadskrafterna och vi blir hela tiden uppmanade genom reklamen att köpa, köpa för då kommer lyckan! Sitter verkligen lyckan i att handla mer och mer och att fånga in produkter från jordens alla hörn? Försök tänka efter vad man blir lycklig över. Jag tror inte på nya prylar, utan lyckan kan vara att känna glädje över små saker i livet. Tänk att möta försommarens alla blommor och se fågelungarna lämna sina bon på vingliga vingar. Vi kan köpa bara det vi verkligen behöver. Att handla närproducerat och miljömärkt och känna oss tillfreds över att göra något för att bevara den här jorden i så gott skick som möjligt. Nog kan vi styra marknadskrafterna, det ingen köper kommer inte heller att ligga kvar på butikshyllan. Kravmjölk bevarar förutsättningarna för lärkan att fortsätta häcka i vårt land och minskar importen av sojaprotein från Sydamerika där odlingen - och det faktum att vi skickar tillbaka mjölkpulver - gör det besvärligt för landets småbönder. Vi kan minska utsläppen av växthusgaser genom att använda närproducerade livsmedel. Det ger våra egna bönder möjlighet att överleva och skapar arbetstillfällen på nära håll.

De konventionellt odlade produkterna är inte bara besprutade när de växer, utan har också ett emballage indränkt med bekämpningsmedel för att förhindra mögel under transporten. Det tas bort i butiken för att vi kunder inte ska få se det! Medlen är i många fall allergiframkallande.

Om jag äter morötter, gurka och tomat som är besprutade med olika kemikalier vet jag inte om effekten förstärks, för man undersöker bara en produkt i taget. Det är lite märkligt att Livsmedelsverket inte kan testa effekten av bekämpningsmedelsrester i grönsaker man äter flera av samtidigt!

Den försåtliga reklamen får oss att tro att vi köper ketchup, yoghurt och coca-cola utan socker, där finns i stället sötningsmedlet sukralos - ett naturfrämmande ämne. Det innehåller klor, som vi sedan länge försökt minska användningen av. Ska vi verkligen svälja det? Vi får dessutom smak för alltför söta livsmedel och drabbas av ohälsa då kroppen luras på socker. Då tar man mer av någonting annat, ibland snabbmat.

Vi behöver äta bönor, linser och ärtor. Jag blötlägger över en dag för att sedan göra ett helt kok på kvällen. Häll olja med lite vitlök och peppar över de nykokta ärtorna, kyl ner och frys in i lämpliga portioner och känn tillfredställelsen! Arbetsinsatsen är minimal. Transportbehovet minskar med torkade varor och baljväxter innehåller bra proteiner och mineraler.

Sedan flera år har det blivit alltmer populärt att köpa vatten på flaska. Det är onödigt och dyrt för vi har bra kranvatten i vårt land. Därför kan vi undvara den transporten och lägga pengarna på andra och miljömärkta produkter.

Jag går också ibland till secondhandbutiken för att köpa kläder och tar då med saker jag själv inte längre använder. Förr klippte man mattrasor av avlagda kläder och då kom glädjen av att hitta en gammal skjorta eller klänning i mattan.

Var och en måste hitta sitt sätt att leva men samtidigt känna lycka och harmoni för att bevara vår gemensamma miljö så att kommande generationer och alla andra arter ska kunna leva vidare på vår jord.

Gunnel Pettersson, kokerska under många år i förskolan

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.