Främlingar under ytan

De är entreprenörer. Framgångsrika. Vinnartyper helt enkelt. Ändå väcker de både hat och fruktan. För i Östersjön kan detta nya artgalleri röra om livet rejält.

Artikel 2006-3 Cecilia Bertilsson

Rovvattenloppa

Rovvattenloppan må vara liten till växten men kan ställa till rejäla problem. I USAs stora sjöar har den snabbt fått övertaget och prejat bort andra djurplankton. Det gör att färre äter upp växtplankton och att övergödningen ökar. I Östersjön slåss den med ung strömming och skarpsill om maten, och vinner. Själva kroppen är bara någon millimeter men svansen tio gånger längre. Den bildar en tapetklistrig sörja på fiskenäten och kallas fisknätsplågan. Rovvattenloppan kom till Östersjön 1992 och har snabbt spridit sig till alla innanhavets hörn.

Vandringsmussla

Denna mussla kallas också zebramussla för randigheten som ung. Helst vill den ha det sött och lugnt och trivs därför bäst i laguner på Östersjöns östra sida. Men under 1900-talet har musslan vandrat till svenska sidan och tas inte emot med öppna famnen direkt. Glupsk är den, förökar sig snabbt och slår ut andra musslor. En hona kan ge ifrån sig en och en halv miljon ägg under ett år! Till de amerikanska stora sjöarna kom vandringsmusslan så sent som på 1980-talet och priset för igentäppta rör till fabriker och bevattningar ligger redan på flera miljarder dollar.

Ullhandskrabba

Ullhandskrabbans "händer" är faktiskt alldeles ludna, särkilt på hanarna. I Sverige hittas bara enstaka djur som kommit hit "färdiga". På andra ställen i världen är deras korta liv fyllt av mödosamt resande. Som unga larver lever de i flodens mynning. Vid två års ålder börjar de kravla sig uppför floden, i Jangtsekiang så långt som 140 mil, innan det i fyraårsåldern är dags att vända helt om och gå hemåt igen. Vid mynningen väntar de kärlekskranka hanarna och honorna släpper äggen i havet. Och föräldrarna dör.

Havsborstmask

Havsborstmasken är daggmaskens kusin i havet. Den amerikanska havsborstmasken kom till södra Östersjön 1985 och har snabbt tagit över arenan. Kanske gick det lättare för att vitmärlan som annars brukar vara kung på botten låg i underläge kring millenniumskiftet. Det eviga regnandet hade sköljt ut material som förmörkade tillvaron för vitmärlan. På vissa håll i Österjön kan det nu finnas tiotusen maskar på en kvadratmeter botten.

Havstulpan

Havstulpan är ingen växt, namnet till trots. Den är ett kräftdjur. Som larver simmar de runt och när de hittar ett riktigt bra ställe, slår de sig ner. För gott. Där bygger de sitt kalkhus som har ett tak att fälla över om de skulle hamna över ytan. Och där kan de klara sig länge. Havstulpanen är både hona och hane på samma gång och för att para sig slänger den över sin långa penis till grannen bredvid. Bara den släta havstulpanen finns i Östersjön. Den kom hit från Amerika i mitten av 1800-talet och verkar trivas alltför väl, anser nog många båtägare.

Skeppsmask

Skeppsmask heter den, men är en mussla. Musselskalen är bara två plåtar framtill som den borrar med och den är marinarkeologens värsta fiende. Länge har Östersjön varit fredad eftersom skeppsmask gillar salt vatten. Därför kunde riksklenoden Vasa bärgas hel och hållen efter mer än 300 år på havets botten. Men de senaste fem åren har man hittat spår, i dubbel bemärkelse, efter skeppsmaskens framfart på vrak i södra Östersjön. Kanske kom den med en salt våg från Danmark, kanske liftade den med barlastvatten?

Svartmunnad smörbult

Dålig simmare är den men har ändå tagit sig från Svarta eller Kaspiska havet till Östersjön. Troligen har den liftat med båtarnas barlastvatten. Det är en argsint typ, särkilt när den vaktar rom och yngel. Den gillar samma musselmat och bostadsbottnar som flundra som får lägga sig platt.
Ännu har den inte hittats i Sverige, men förra
året hittades en i Åbo. I Gdanskbukten har den blivit så vanlig att den börjar läggas i grytorna.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.