Svenska fåglar minskar mest

MÅNGFALD * Nära hälften av våra fågelarter minskar. Nu drabbas inte bara rariteterna utan även vardagsfåglar som skrattmås, starar och bofinkar. Siffrorna är alarmerande.

Artikel 2006-3 Magnus Ullman

DEN STORA naturvårdsorganisationen BirdLife International gav i slutet av 2004 ut boken Birds in Europe, Population estimates, trends and conservation status. Boken, som till stora delar bekostats av svenska Naturvårdsverket, är en guldgruva att ösa ur för den som vill titta närmare på fågellivets status i Europa eller något enskilt land - och som är beredd att analysera de rådata som finns.

Birds in Europe består av långa listor över antalet häckande par av Europas alla fågelarter i de olika europeiska länderna. I listorna redovisas också om fågelpopulationerna i de olika länderna är stabila, ökande eller minskande. De flesta siffrorna gäller perioden 1990-2002, i vissa fall åren 2000-02. Till grund för de olika uppskattningarna - för uppskattningar är vad det rör sig om - ligger uppgifter från BirdLife partners i de olika länderna, för Sveriges del alltså Sveriges Ornitologiska Förening, SOF.

Fågelarter med en ogynnsam skyddsstatus har ökat från 38 procent till 43 procent i Europa sedan första upplagan av Birds in Europe gavs ut 1994.

OM MAN GÖR EN sammanställning av alla fågelarter som häckar i Sverige - 248 arter - visar det sig att hos 46 procent minskar häckningsbestånden medan de ökar hos 26 procent. Hos övriga, 28 procent, är bestånden huvudsakligen stabila. Att nästan hälften av våra fågelarter minskar låter ju synnerligen allvarligt. Hur ser det ut på andra håll i Europa?

Det visar sig att det enda land i Birds in Europe-studien som har högre andel minskande fågelarter är Turkiet, ett land som till stora delar ligger utanför Europa. Där minskar 52 procent av arterna. I övrigt är det bara två europeiska länder som kommer upp i fyrtio procent, Malta och Kroatien. Högst därefter är Albanien (38 procent). Genomsnittet för alla länderna i Europa är 21 procent minskande arter - mindre än hälften av antalet i Sverige!

I våra tre närmaste nordiska grannländer ligger den minskande andelen mellan 21 och 34 procent, alltså betydligt lägre än i Sverige! I Estland, Lettland och Litauen ligger andelen minskande fågelarter inte heller högre än 20-25 procent.

Varför är det så här?

Av de 114 fågelarter som minskar i Sverige häckar en stor andel i olika typer av skogsmark. Det är kanske föga förvånande med tanke på att skogen upptar så stor areal i vårt land. Likväl är det allvarligt, och att skogen mår dåligt framgår tydligt av att fem av våra åtta hackspettar liksom alla våra skogsmesar minskar. Sveriges vanligaste fågelarter är de båda skogslevande arterna lövsångare och bofink, och även dessa minskar. I Finland är ännu större del av landet skogsklätt men där minskar endast en tredjedel av fågelarterna.

EN ANNAN UTSATT GRUPP fåglar är de som häckar i anslutning till våtmarker. De utgör 35 procent av alla minskande arter och omfattar bland annat den så vanliga skrattmåsen. När sällsynta fåglar minskar kan det bero på isolerade, lokala problem. Men när svenska "basarter" som hackspettar, mesar, lövsångare, bofink, stare och skrattmås minskar är problemet allvarligt. Då gäller det verkligen hela vår gemensamma miljö.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.