Tofsvipa

Det kan vara det kvidande lätet som givit vipan dess namn. Det kan också vara vippan på huvudet. Redan under vårvintern, i februari, mars kan man se hanens flyguppvisning för honan. Han skriker, visslar och vacklar omkring i luften och verkar ha riktigt kul. Vingarna är trubbiga och det ser ut som den flyger med tumvantar. Vipan för med sig tur. Ett viphjärta i vänstra skon när du spelar om pengar ger vinst.

Skrattmås

En annan fågel som har kul är skrattmåsen. Sommarens huvud är som doppat i choklad. Däremot skrattar den inte. Linné råkade blanda ihop den med sotvingad mås som heter ?laughing gull? på engelska och eftersom skrattmåsen var okänd i Sverige på 1700-talet insåg inte Linné sitt misstag. Först på 1800-talet kom den till oss och har sedan ökat enormt.

Enkelbeckasin

Från början kunde inga fåglar sjunga, berättar legenden, men så småningom lärde de sig en efter en, alla utom enkelbeckasinen. Den blev så förtvivlad att den flög högst upp i himlen och störtade ner. Då plötsligt kom där ett ljud. Inte sång precis men ett snabbt fladdrande som sedan dess är enkelbeckasinens läte. Det kommer från stjärtfjädrarna och påminner om ett lamm som bräker. Därför kallas den ibland himlageten.

Havssälting

Havssälting luktar salt. Och smakar salt. Korna äter den gärna när de betar strandängen och förr skördades sälting och torkades som hö. ?Inget gräs gör kreatur så feta som detta?, ansåg Barchaeus i 1700-talets Halland. Även för människor är denna ört en delikatess. Unga stjälkar och blad som kokas smakar spenat.

Strandkrypa

Ännu en favorit för korna! Också på våra tallrikar passar den som sallad. Växten gör skäl för namnet där den verkligen kryper fram lågt över havsstranden. Ändå drar den blickarna till sig med sina ljusröda klockade blommor som sammanfaller med semestertiden.

Skärfläcka

Första gången Linné mötte den eleganta skärfläckan var 1741 på den öländska resan. Han häpnade över den curieusa och överraskande vadaren och särskilt över den uppåtböjda näbben som fungerar som en plog i dyn. Skärfläcka var ölänningens lokala namn. Det ängsliga utdragna plyt, plyt, plyt finns det fog för. Äggen är utsatta i sin grop i sanden. Många översvämmas. Andra trampas sönder av korna.

Strandpadda

Strandpaddan har all anledning att vara sur på svenskar. Länge har den kallats stinkpadda, trots att den inte alls stinker. Nu börjar det danska namnet strandpadda slå igenom. Som enda padda har den ett gult streck längs hela ryggen och den hoppar inte fram, utan promenerar. Vilket å andra sidan gör den lite lik en mus.

Gulkämpe

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.