UNDER STÖRRE DELEN AV FÖRSÖKSPERIODEN från 3 januari till 31 juli var trafikminskningen till och från innerstaden 22-24 procent, jämfört med samma period året innan, enligt Stockholmsförsökets mätningar. Avgasutsläppen sjönk också kraftigt. När försöket avslutades 31 juli ökade trafiken direkt med mer än 20 procent och fortsätter nu att öka.

Uppemot hälften av alla bilister i Stockholms län har betalat trängselskatt någon gång under försöket. Endast fyra procent av bilisterna har dock betalat mer än 100 kronor per vecka. Medelålders höginkomsttagare, innerstadsfamiljer och Lidingöbor har betalat mest i trängselskatt.

De som vunnit på trängselavgifterna är yrkeschaufförer och servicefolk, vars restidsvinster överstigit kostnaderna för skatten.

Försöket har också påverkat resvanorna. Kollektivresandet ökade med fem procent. Men merparten av biltrafikens minskning förklaras av att folk valt andra rutter, ändrat sina tider eller samordnat ärenden, vilket lett till färre resor. Essingeleden, som låg utanför systemet, fick också ta emot en ökad trafik.

– Om det blir ett nej i folkomröstningen kommer stockholmstrafiken att totalt korka igen om 10-15 år, säger Magnus Nilsson, trafikhandläggare på SNFs kansli och ledare för SNFs Ja-kampanj. Då finns inga möjligheter att förhindra en trafikinfarkt. Nya vägar och spår ligger först 15-20 år framåt i tiden. Omröstningen främst handlar inte om hur man tyckte försöket fungerade, utan om hur Stockholm ska utvecklas i framtiden.

Om det blir ett ja har alla partier lovat att pengarna ska återföras till regionen.

Inför folkomröstningen den 17 september mobiliserar Naturskyddsföreningen i Stockholms län med affischering och flygbladsutdelning, radioreklam, en bilaga i Stockholms city och utdelning av ja-röstsedlar utanför vallokalerna. Flera hundra SNF-are hjälper till i kampanjen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.