Hemma med vinden

PORTTRÄTTET * Vindens kraft börjar bli stark. Nu lockas inte bara miljöentusiasterna, utan även chefer från näringslivet.
Möt Britt-Marie Johansson, vd för Falkenberg Energi AB.

Artikel 2006-5 Cecilia Bertilsson

REDAN PÅ VÄG IN I Falkenberg fångar de besökarens blick. Femton skapelser på rad, strama och lekfulla på samma gång, med vingar som jagar tafatt i en evighetsunderhållning.

- Vindkraft har blivit stadens signum, säger Britt-Marie Johansson som är alldeles färsk vd för bolaget.

Hon tar emot i energibolagets lokaler, en grå koloss som tidigare varit spritfabrik, med bästa utsikt över havet och Skrea strand. Det är en mulen men ändå varm höstdag. Denna oroväckande varma höst.

Att klimatfrågorna inte längre går att komma runt gör att Sverige nu börjar få upp ögonen för förnybar energi. Att elpriserna samtidigt stiger gör att folk ser om sina hus. Allt detta gör att vindkraft fått medvind och det passar Falkenberg alldeles utmärkt.

Redan 1903 byggde stan ett vattenkraftverk i Herting. Fram till efter andra världskriget gav det kommunen all el som gick åt. I dag täcker samma produktion bara fyra procent av behovet. Det ger en tydlig bild av hur förbrukningen ökat det senaste halvseklet.

Sverige har varit bortskämt med billig el och fram till för tio år sedan märktes det inte om det var torrår eller mycket vatten i magasinen. Elen räckte alltid till. Men nu visar sig elbristen ibland och när elpriserna stiger har många kommuner tänkt om. I Göteborg och Malmö blev det naturgas, i Falkenberg vind.

- Falkenberg har en stark politisk vilja som lockar mig. Här diskuteras verkligen ren miljö och kommunen vill utmärka sig som hållbar, säger Britt-Marie Johansson.

Redan på 80-talet började kommunen plocka bort oljan och satsa på fjärrvärme och 1989 kom solfångarfältet som faktiskt var världens största. Och nu står 15 vindkraftverk längs motorvägen. Läget är uttänkt för att trafiken bullrar mer än verken och så är det långt till närmsta hus.

- Dessutom är det estetiskt, snyggt och prydligt, säger den designintresserade Britt-Marie.

BRITT-MARIES PAPPA VAR murare och mamman affärsbiträde. På 70-talet var det inte alls självklart att arbetares barn skulle studera vidare, hur studiebegåvade de än var. Men Britt-Maries föräldrar stöttade och som 22-åring var hon färdig med skolan. Då hade hon gått ut Chalmers kemiska linje på tre år i stället för de vanliga 4,5.

- Jag hade bråttom. Jag ville ut och arbeta, säger Britt-Marie och skrattar.

Något år forskade hon, men lämnade den akademiska karriären för näringslivet, något hon säger sig aldrig ha ångrat. Första jobbet blev svetsföretaget Esab i Göteborg. Svetsning är en mansdominerad bransch

i dag och var det än mer för 30 år sedan. Britt-Marie var förstås helt unik. Vid 30 års ålder var hon forskningschef för Europa. Och tvillingmamma.

- Vi fick koncentrera oss på jobb och på barn. Allt annat var bortprioriterat. Nu efteråt fattar jag inte hur vi lyckades men jag minns bara att det var roligt.

Hon tycker att tempot i arbetslivet har ökat sedan dess och att kvinnor har större krav på sig. Mycket handlar om utseende, prylar och att barnen ska vara välmatchade och gå på aktiviteter. Så var det inte när hennes barn var små.

För att kvinnor ska hinna bli chefer ska de ha bra män. Och Britt-Marie är väldigt nöjd med sin. De delade upp föräldraledigheten i tremånadersperioder och saxade tills barnen var 1,5 år. På det sättet kunde båda behålla kontakten med sina jobb utan långa avbrott.

- Det var ingen prestige för någon av oss att gå till jobbet. Vi ville dela helt enkelt, även om det var mycket ovanligt att pappor var föräldralediga då. Och visst kunde det ibland kännas lugnare på jobbet än hemma med tvillingar, men så var det ju för oss båda, säger Britt-Marie.

VINDKRAFTVERK FINNS PÅ fler ställen i Sverige men att så många studiebesök nu rullar hit beror på det som kallats Falkenbergmodellen. Tre av vindkraftverken ägs av falkenbergarna själva, ungefär som en konsumentförening. Medlemmar kan köpa billig el och just det att privatpersoner får en synlig fördel av det vindkraftverk de varje dag ser, har bäddat för en positiv inställning bland de närboende. Andelarna blev snabbt sålda och många står på kö för nästa verk som ska upp.

Kanske blir det Skottarevet, 30 verk som planeras ligga nästan en mil ut i havet. Det blir stora verk, mellan 4,5 och 6 MW. Om projektet på Skottarevet får ja från miljödomstolen skulle Falkenberg kunna bli självförsörjande på el. Igen.

- Det är vanligt i Norrland, men i södra Sverige blir det unikt!

Skottarevsprojektet leds nu av förre vdn på Falkenberg Energi och därför behövdes en ny chef. Bolaget sökte någon som kunde driva företaget affärsmässigt och valet föll på Britt-Marie Johansson som blev headhuntad för sina ovanliga yrkes- och livskunskaper.

INNAN HON KOM TILL Falkenberg Energi jobbade hon som projektledare för spaningsradar på flygplan, ERIEYE-radar. Där arbetade hon dagligen med säkerhetskort, hemlig information, papper med röd kant som inte fick ligga framme. En väldigt hård skola i ordning och reda, som Britt-Marie ändå uppskattade.

- Men jag har inte varit någon direkt tillgång i sällskapslivet. Ingen är intresserad av militär radar, ännu färre av svetsning. Med vindkraften verkar det mer lovande, säger Britt-Marie.

För energifrågorna har återigen blivit ett samtalsämne vid middagsbord. Problemen. Men också lösningarna. Många är de som tycker att staten gjort för lite efter kärnkraftsomröstningen och att det är först nu, när kommunerna tar tag

i lokala projekt som det börjar hända något. I början köpte bara de riktiga entusiasterna andelar i vindkraft. Nu kommer de som ser pengar i vinden. I den senare gruppen finns Britt-Marie, som aldrig tidigare varit aktiv i miljörörelsen.

- Visst känns det viktigt att jobba för att förbättra miljön, men den stora grejen för mig är affärsidén. Och den tror jag på till 500 procent.

Britt-Maries största begåvning och intresse har alltid varit matematik och logik. Hon har lätt för att se vad som är viktigt, vilket hon haft nytta av som chef. För henne är förnybar energi på alla sätt logisk.

- Olja och även uran är begränsat och vi måste helt enkelt skapa förnybar energi. Dessutom gör oljan oss så beroende av länder som Saudiarabien. Det känns för sårbart i dessa tider.

Britt-Marie tycker att hon har haft otrolig tur genom hela sitt arbetsliv.

- Jag har alltid haft roligt på jobbet, haft bra chefer och funnits på rätt plats i rätt tid. Och just nu känns förnybar energi så helt rätt!

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.