Jakten på dödens sten

TEMA - uran * I Hotagen i norra Jämtland har uranjakten startat på nytt. Ortsbor och samer kämpar än en gång mot provborrningar. Mest oroliga är de över lagen som säger att allt uran ägs av EU.

Skribent Lena Hedman

SNÖMOLNEN DRIVER IN ÖVER HOTAGSFJÄLLEN, och landskapet blir svartvitt. När molnen lättar för en stund syns Lill-Juthatten och Nöjdfjället. Vi är på besök i renbetesmark, men också i uranmark.

– Mitt i kalvningslandet kan det bli uranbrytning. Då är det färdigt med renskötseln, säger Kjell Ove Klemensson som är ordförande i Jovnevaerie sameby.

Vid Kläppibäcken söder om Nöjdfjället har länsstyrelsen tillstyrkt företaget Mawsons ansökan om att provborra. Vid Lill-Juthatten vill Continental Precious Minerals borra. För samerna är den nyvaknade uranjakten ett malande hot. Senast var det statliga SKB som tog upp borrkärnor i början av 1980-talet.

Två vita ripor lyfter över fjällsidan, och Kjell Ove berättar om renskötseln. Tjugo år efter Tjernobyl är det äntligen slut på stödutfodring av renarna, och priset på renkött börjar gå upp. Då kommer uranhotet.

Kartorna med undersökningstillstånden markerade med svart såg jag några dagar innan på Sydsamernas kulturcentrum Gaaltije i Östersund. Renägare Jan Åke Jonsson vill inte att uranet ska upp ur marken.

– Det här är ett jäkla elände, det är inte för inte som indianerna kallar uran för dödens sten. Jag tänker inte bara på skadeverkningar för vår generation, utan på nästa och nästa. Vi människor är en kort stund på jorden och har fått låna landet.

Jan Åke dokumenterar samiska boplatser, och har hört av äldre släktingar om ett stengärde vid Nöjdfjället. I sommar ska han inventera området. Alla fornlämningar skyddas av kulturminneslagen, men den har aldrig prövats mot minerallagen.

NU HAR HOTAGENKARTAN BLIVIT TILL verklighet för oss besökare, och snålblåsten känns där på fjället. Vi ser kraftverksdammen. När Stor-Stensjön dämdes fick byn flytta högre upp. Kjell Ove ska stanna här några dagar och driva tillbaka renarna som gått över gränsen till Norge. Uranbrytning vill han inte tänka på.

– Jag har förstått att det bara finns två hekto uran på ett ton berg. Och att halveringstiden på strålningen är 4,5 miljarder år, säger han och blir tyst.

Kjell Ove berättar att det vid förra provborrningarna på Lill-Juthatten föddes flera missbildade kalvar. Något som varken hänt tidigare eller senare.

– Just nu känns allt hopplöst, det sjunger i bakhuvudet att det är EU som har rättigheterna till uranet.

Att EU enligt Euratomfördraget äger allt klyvbart material är många oroliga för.

– Man känner sig maktlös gentemot EUs rättigheter, säger Kerstin Folkesson som driver Rörvattnets Fjällhotell tillsammans med Torbjörn Halvarsson.

Hotellets gäster går ut i markerna för att jaga och fiska, och en ny vandringsled finns invid Lill-Juthatten. Torbjörn berättar att man i turistföreningen jobbar med att utveckla området som destination.

– Vi vill också ta fram lokalt producerad mat, och kommunen ska sälja tomter här. Planerna på uranbrytning blir istället en undergång för bygden, säger han.

De flesta av invånarna i Hotagenområdet lever på turism direkt eller indirekt. Det finns ett 6 000 hektar stort fiskeområde med småtjärnar och sjöar.

– Blir det uranbrytning kommer lakvattnet att gå ner till Sundsvall och havet. Det är inte bara oss här det handlar om, säger Margareta Andersson som jobbar på affären Fjällträffen i Rötviken.

SAMEBYN OCH KROKOMS KOMMUN har överklagat länsstyrelsens tillstånd till provborrning. Nu är det miljödomstolen i Östersund som ska ge besked, och Hotagenborna är oroliga inför framtiden.

– Jag blev skraj när jag hörde att Maud Olofsson verkar ha vänt i frågan om uranbrytning, säger Margareta Andersson.

Kommunalrådet Maria Söderberg (c) säger att det är viktigt att kommunen i alla lägen visar sin inställning. Alla partier har sagt nej till uranbrytning.

– Vi i Jämtlandscentern kommer inte att vika oss, och jag förutsätter att Maud Olofsson lyssnar.

Provborrningarna har startat

Två kanadensiska bolag leder uranjakten i Sverige. 85 tillstånd att leta uran finns, och provborrningar har startat i Tåsjö och Pleutajokk. Nya regeringen säger inte direkt nej till uranbrytning

MAWSON ENERGI AB VALDE att börja provborra i västerbottniska Tåsjö, där motståndet lokalt inte är så stort. Dorotea kommun har inte tagit ställning för eller mot uranbrytning. En del av Tåsjö ligger i Strömsunds kommun, och där har kommunstyrelsen beslutat att använda sin vetorätt.

I Pleutajokk är det företaget Continental Precious Minerals som tar upp borrkärnor.

– Jag tycker det känns mest ärligt med en folkomröstning i kommunen om uranbrytning, säger vikarierande kommunalrådet Bo Johansson (c) i Arjeplog.

I Åsele blir det också provborrningar, och kommunalrådet Bert-Rune Dahlberg (s) säger att han är ?öppen för en urangruva, det skulle ge arbetstillfällen?.

STATLIGA MYNDIGHETEN BERGSSTATEN har gett 85 undersökningstillstånd där uran ingår. De 41 som anger uran som förstahandsintresse finns främst i Norrland.

– Vi är mest intresserade av uran i urberg, och inte av alunskiffer som finns söderut, säger Folke Söderström på Mawson Energi AB.

Höga uranhalter finns i Lill-Juthatten i Jämtland med 0,2 procent. I urberget ligger uranet koncentrerat i sprickor, i alunskiffer är det mer utspritt. Motståndet mot uranprospekteringen är stort i Jämtlandskommunerna och i södra Sverige. I Västergötland sa till och med Bergsstaten nej. I Närke, Skåne och Östergötland är uranhalten lägre.

Hur ser då Mawson på möjligheterna till uranbrytning?

– Visst kan det bli svårt eftersom det finns ett kommunalt veto. Men ingen näringsminister kan säga nej om fabriker hotar att lägga ner när strömmen blir för dyr, säger Folke Söderström.

Vid en fråga i riksdagen sa inte Maud Olofsson direkt nej till uranbrytning, utan hänvisade till vanlig miljöprövning. Folkpartiet och moderaterna kan tänka sig uranbrytning, och kristdemokraterna är lite tveksamma.

Priset på uran stiger eftersom det byggs nya kärnkraftverk. Olov Holmstrand, som har varit professor i hydrogeologisk miljöteknik, är upprörd över företagens glädjekalkyler.

– Det värsta var när Mawson påstod att 15 procent av världens urantillgångar finns i Sverige. OECD och IAEA räknar med cirka 2 promille.

Uranbrytning sker normalt genom att malmen krossas, finmals och lakas ur med svavelsyra. Stora mängder lakrester pumpas ut i dammar.

– Uran är mycket giftigt, och ett tiotal milligram uran kan skada njurarna på en människa. I urangruvor är radongasen det största arbetsmiljöproblemet. Det blir också utsläpp av tungmetaller, säger Olov Holmstrand.

Den jämtländska debattören Aina Blomqvist har besökt världens största urangruva Key Lake Mine i Kanada. Hon berättar att dammen brustit flera gånger, och att lakvattnet har runnit ut i vattendragen.

Aino noterar att det framställs som en solidarisk fråga att Sverige ska bryta eget uran.

– Hur vet vi att det kommer att gå till svenska kärnkraftverk och inte till kärnvapen? Uranet ska först passera två länder för att anrikas och uppgraderas. Och vem tar ansvar för miljön här när de utländska företagen har gett sig iväg med sitt uran?


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Lena Hedman
Artikeln publicerades i